Arffman: En allt större andel av våra kunder har utmaningar med lärandet

Anna Niemelä har redigerat denna artikel om Mari Sundstöms och Tiina Saarinens tankar.

I allmänhet räknar man med att 10 procent av de vuxna har diagnostiserade inlärningssvårigheter, och ytterligare omkring 10 procent upplever att de har problem med lärandet, även om de inte har någon diagnos.

Enligt Mari Sundström, som är servicechef för Arffman, Finlands största producent av privata sysselsättningsförvaltningstjänster, har ganska många av de personer som tar del av Arffmans tjänster utmaningar med lärandet eller svårigheter med gestaltning.

- Detta gäller särskilt dem som är återkommande användare av tjänsterna. Bland våra kunder över 40 år finns många som kanske inte ens har hört om ADHD eller asperger. Därför inser de inte att det kan vara förklaringen till att de inte klarar av sitt nuvarande arbete, där självledningsförmåga och it-färdigheter blir allt viktigare.

Sundström berättar att de ofta också ser lindringare problem med läsning och gestaltning, som inte kräver någon diagnos.

- När en person får ökad kunskap genom handledning kan det hjälpa hen att inse varför det till exempel är  svårt att komma ihåg instruktioner, och att det lönar sig att utreda saken närmare.

Inlärningssvårigheterna visar sig hos Arffmans kunder vid arbetssökning exempelvis som svårigheter att förstå eller producera text. Att fylla i blanketter och överföra information till blanketter från andra ställen kan också vara besvärligt. Enligt handledaren Tiina Saarinen fungerar arbetssökningsprocesserna i dagens läge bäst för dem som är bra på att skriva.

- Om exempelvis en it-expert inte har utvecklat sin skriftliga uttrycksförmåga, kan det vara svårt att skriva kreativa texter. Arbetsgivarna borde fundera på om de vill läsa romaner eller få bevis på det kunnande som krävs i en viss uppgift.

Enligt Saarinen kan processen göras enklare även för dem som inte är så bra på att skriva. Arffmans moderbolag Barona tar hjälp i rekryteringen av en bot, som styr den sökande vidare med hjälp av frågor så att den sökande inte behöver skriva långa texter i en blankett. 

Att kunna leda sig själv är enligt Sundström och Saarinen en viktig arbetslivsfärdighet. Det kan vara svårt i synnerhet för personer som har utmaningar med de exekutiva funktionerna. I nästan alla arbeten måste man också behärska flera digitala system. Att lära sig och använda dem kan vara belastande för en person med inlärningssvårigheter.

Oberoende av utmaningarna har varje arbetssökande styrkor och kompetens, som vi försöker hitta genom 
handledningen. 

- Vi använder mycket tid och olika verktyg för att identifiera kundens styrkor. Målet är att stärka den professionella självkänslan, säger Sundström.

Vi identifierar kompetensen genom att bit för bit gå igenom vad personen har gjort på sina tidigare arbetsplatser. 

- Tillsammans sätter vi ord på personens kompetens, går igenom uppfattningar om kompetensen och olika utmaningar för välbefinnandet samt gör oss av med uppfattningar som utgör hinder. Vi funderar också på vilka färdigheter från tidigare arbeten som går att överföra. Alltså vilka färdigheter som är till nytta även i andra branscher än den som personen tidigare arbetat inom, berättar Saarinen.

I handledningen funderar vi också över intresset och möjligheterna för utbildning. Enligt Saarinen är deltagarna i handledningen kanske inte medvetna om olika utbildningsmöjligheter, såsom läroavtal, korta utbildningar som kompletterar kompetensen eller distansstudier.

- Det finns många vägar till utbildning. Det finns fina exempel på hur handledningsdeltagares situation och 
uppfattning om sitt eget kunnande har förändrats i en positiv riktning under en utbildning.

Beställaren av sysselsättningshandledning, såsom en NTM-central, en kommun eller FPA, avgör handledningens form. I vissa tjänster är Arffman med som stöd även i introduktionsskedet, men det är inte så vanligt.

- Smidighet i övergångsskedena, exempelvis vid arbetssökningen och inledandet av arbetet, är viktig. I dessa skeden behöver den arbetssökande få tillräckligt med stöd, och arbetsgivaren bör se till att exempelvis introduktionen och arbetsarrangemangen fungerar bra. Arbetsplatserna borde ha en bättre förståelse för effekterna av inlärningssvårigheter på arbetet och för stödmöjligheterna, säger Sundström.

• Fundera på om rekryteringsprocessen betonar skrivförmågan för 
  mycket, och förändra den vid behov
• Skaffa mer information om olika utmaningar med lärande och hur 
  ni kan stödja arbetstagarna

Artikeln har ursprungligen publicerats som en del av Synliggör allas kunnande – inlärningssvårigheter hos vuxna, utbildning och arbetsliv -publikationen som framställts av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.