Unicus: Rekryteringsprocessen och handledning säkerställer att kunnandet kommer fram

Konsultföretaget Unicus sysselsätter personer på autismspektrumet i uppgifter inom it-branschen. Till dess kunder hör exempelvis Stora Enso, Visma och Helsingfors stad. Autismspektrumet är ingen inlärningssvårighet, men vissa personer på autismspektrumet har även inlärningssvårigheter.

Unicus konsultchef Salka Salkoharju berättar att det är svårt för människor på autismspektrumet att hitta sysselsättning. Det finns ingen sysselsättningsstatistik för Finland, men enligt en undersökning som gjorts av WHO förblir 80 procent av alla personer på autismspektrumet arbetslösa. Detta trots att de kan ha en bra utbildning och stark kompetens.

Enligt Salkoharju är många personer på autismspektrumet väldigt bra på arbetsuppgifter inom it-branschen.

- Problemen med sysselsättning är djupt inrotade i strukturerna, exempelvis i rekryteringsrutinerna och attityderna. Jag känner till många exempel på hur en högt utbildad och kunnig person inte kommit vidare i arbetsintervjuer, eftersom bristande ögonkontakt har tolkats som att personen är arrogant och asocial.

Även om Salkoharju är glad över att man numera talar mer än tidigare om neurodiversitet, det vill säga skillnader i sättet att tänka och fungera, behövs det mycket mer konkret agerande för att beakta mångfalden på arbetsplatser.

De konsulter som sysselsätts via Unicus har kompetens och utbildning inom it-branschen, och alla har varit arbetslösa innan de kom till Unicus. Alla Unicus konsulter börjar med en sex månader lång arbetsprövning, varefter de fortsätter i kundprojekt när man hittar ett lämpligt projekt.  

Enligt Salkoharju förenas de som söker till Unicus av anspråkslöshet och ärlighet.

-Jag har arbetat med rekrytering även inom andra företag och vill inte generalisera. Men min känsla är ändå att Unicus anställda är mycket ärliga med vad de kan och inte kan, och är ganska anspråkslösa. Ingen överdriver sitt kunnande.

Detta kan i vissa fall leda till att kompetens inte syns.

- Om man frågar en arbetssökande som är på autismspektrumet om hen är bra på en viss sak, kan hen svara nej om hen känner till någon som är bättre på det. Därför bör man alltid ställa så konkreta frågor som möjligt om kompetensen.

Inom Unicus är hela rekryteringsprocessen individualiserad, vilket möjliggörs av att företaget är litet och av det samhälleliga målet att sysselsätta människor på autismspektrumet. I arbetssökningsskedet ordnar man 4–6 intervjuer, som kallas träffar, med varje sökande.

- Vi söker potential och litar på att det första intrycket inte alltid ger oss hela sanningen, utan att man måste lära känna människor bättre. Vi letar efter personens intressen, diskuterar vad hen vill göra, vad som belastar och vilket sätt att kommunicera som passar hen.

Unicus har tre personer i arbetsprövning i taget, och Salkoharju träffar dem tre gånger i veckan. Varje person som deltar i arbetsprövning besöker kontoret minst en gång i veckan. Arbetsprövningen är indelad i veckovisa teman.

- Vi börjar med det grundläggande, såsom det egna sättet att arbeta,
pauser samt betydelsen av motion, näring och vardagsrutiner.

Under de följande veckorna avlägger de anställda ISTQB-certifikatet för testning av datasystem, där studierna är indelade i tydliga delar, under olika dagar och veckor. Efter att de avlagt certifikatet är det dags för en återhämtningsvecka, varefter studierna fortsätter med testhelheten Selenium. Därefter får var och en välja ett eget certifikat att avlägga.

Om konsulten fortsätter med kundprojekt, har hen en egen kontaktperson hos kunden. Unicus diskuterar regelbundet med konsulten och kontaktpersonen tillsammans samt enskilt med konsulten. I dessa diskussioner går man igenom hur arbetet har gått och löser eventuella problem.

- Många gånger kan saker och ting lösas lätt om man tar tag i dem snabbt. En gång fick en konsult en ny arbetsuppgift, som inte gick framåt som önskat. När vi diskuterade saken visade det sig att det inte var problem med kompetensen eller arbetsuppgiften, utan med hur uppgiften gavs. Konsulten ville ha anvisningar i mycket tydlig och kortfattad form. När sättet att ge anvisningar ändrades gick arbetet bra.

Vid behov diskuterar vi också med det team som konsulten tar emot vad autismspektrumet är, hur det påverkar i arbetslivet och hurdant stöd en arbetstagare på autismspektrumet kan behöva.

- Vi har fått respons från våra kunder om att förståelsen, empatin och välbefinnandet i arbetet har förbättrats hos alla i och med Unicus konsulter. Forskning har visat att diversitet i arbetsgemenskapen ökar välbefinnandet på arbetsplatsen, säger Salkoharju.

• Egenskaper på neurospektrumet kan inte stängas av, eftersom
  hjärnans struktur är annorlunda än hos så kallade neurotypiska
  personer. Man kan till exempel inte bara säga att en person måste
  försöka tåla starkt ljus eller oväsen. Ingen säger bara för att vara
  besvärlig att den inte kan arbeta till exempel i ett kontorslandskap.
• Tysta överenskommelser på arbetsplatser bör synliggöras och göras
  begripliga, och man bör fundera på om de är okej för alla.
• Om en person är tystlåten och inte deltar i teamdagar eller
  diskussioner vid kaffebordet beror det inte nödvändigtvis på att
  personen är nonchalant, utan ostrukturerade sociala situationer
  kan vara för tunga för personen.
• Avvikande sociala färdigheter ska inte vara en orsak till att en
  kompetent person inte hittar sysselsättning. Oprofessionellt
  beteende är naturligtvis inte tillåtet för någon.
• Det är viktigt att respektera andras färdigheter. Andra behöver inte
  vara bra på samma saker som du, och man bör inte utgå från att
  andra tänker på samma sätt som man själv.

Artikeln har ursprungligen publicerats som en del av Synliggör allas kunnande – inlärningssvårigheter hos vuxna, utbildning och arbetsliv -publikationen som framställts av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.