Kompetenstjänster för ukrainare 1/2023
Ansökningstiden har avslutats.
Sammanfattning
Syftet med detta statsunderstöd är att
- utöka ukrainares professionella färdigheter och annan kompetens
- utöka ukrainares färdigheter att utnyttja tidigare avlagt kunnande i det finländska arbetslivet och
- stöda ukrainares övergång till den finländska arbetsmarknaden och på detta sätt befrämja tillgången till kompetent arbetskraft.
Understödet kan ansökas av
- yrkesinriktade läroanstalter
- högskolor
- läroanstalter inom det fria bildningsarbetet.
Behöriga sökande kan ansöka om understödet även i form av läroanstaltgränsöverskridande sammanslutningar. Vi uppmuntrar sökande till gemensam planering och samarbete bland annat i form av samprojekt, som möjligen överskrider gränser mellan utbildningsnivåer. Alla parter i ett samprojekt ska uppfylla behörighetsvillkoren för statsunderstödet.
Även övriga samarbetspartner som inte uppfyller behörighetsvillkoren och som inte tar emot statsunderstöd kan delta i förverkligandet av projektet. Företag eller organisationer av vilka projektet köper tjänster är exempel på sådana samarbetspartner. Samarbetspartner som inte uppfyller behörighetsvillkoren för statsunderstödet och som deltar i förverkligandet av projektet ska skilt anges i blanketten under Övriga samarbetspartner.
Målet är att kompetenstjänsterna som förverkligas med understödet startas under höstperioden år 2023.
Besluten om finansiering fattas under september 2023 eller senast när alla ansökningar har behandlats.
Bakgrund
I februari 2022 inledde Ryssland ett fullskaligt anfall mot Ukraina. Anfallet orsakade en stor flyktingström från Ukraina till annanstans i Europa. Innan den 15 maj 2023 har 53 984 ukrainare sökt tillfälligt skydd i Finland, och en betydande del av dessa ansökare är kvinnor och barn. Andelen av personer i arbetsför ålder av alla personer som anlänt till Finland är cirka 30 000 personer. Enligt uppskattningar kan det anlända ännu ungefär 30 000–40 000 ukrainare till Finland under år 2023.
Av de ukrainare som är bokförda i mottagningssystemet bor majoriteten i Nyland (7700) och Egentliga Finland (5300). Ukrainare har ändå bosatt sig jämnare runtom i Finland än andra flyktinggrupper som anlänt till Finland. Till exempel endast en femtedel av ukrainare bor i Nyland, medan ungefär hälften av andra utlänningsgrupper har bosatt sig i Nylands landskap. Det uppstår ett behov av tjänster för ukrainare runtom hela Finland.
Ukrainare har möjlighet att ansöka om hemkommun när de har bott i Finland oavbrutet i minst ett år. Hemkommun möjliggör tillgång till kommunens tjänster och till exempel integrationsutbildning som erbjuds av kommunen. För majoriteten av dem som sökt tillfälligt skydd uppfylldes kraven för att få hemkommun under mars 2023. Hemkommun har dock ansökts om i rätt liten mån; för tillfället har endast cirka 3000 personer som flytt från Ukraina ansökt om hemkommun (den 15 maj 2023).
Personer som får tillfälligt skydd kan huvudsakligen jämföras med asylsökande vad som angår personernas rättigheter, alltså är de berättigade till mottagningstjänster. Personer som flytt från Ukraina har dock rätt att börja arbeta och studera i Finland genast efter att de har lämnat in en ansökan om tillfälligt skydd. Personer som får tillfälligt skydd kan erbjudas tjänster i enlighet med både integrationslagen och lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Lokala AN-byråer och kommunförsök med sysselsättning ansvarar för kunders tjänsteprocesser. I kundbetjäningens datasystem URA vid AN-byråerna finns 8756 personer bokförda som har ukrainsk bakgrund och som får tillfälligt skydd (den 4 juni 2023).
Det finns inte detaljerad information om utbildning hos personer i arbetsför ålder som anlänt från Ukraina. Enligt olika undersökningar har ungefär hälften av de personer som anlänt avlagt högskoleexamen och ungefär en tredjedel yrkesinriktad examen. Endast under 10 % har anmält att de inte avlagt en examen efter den grundläggande utbildningen. Allmänna yrkesgrupper är enligt undersökningarna sakkunniga (20%), betjänings- och säljpersonal (17 %), specialsakkunniga (12 %) samt kontors- och kundtjänstanställda (12 %). Majoriteten av flyktingarna kommer från östra delar av Ukraina där det råder en mångsidig näringsstruktur. Detta syns som mångsidigt kunnande och utbildning hos de ukrainska flyktingarna i Finland. Enligt utredningen till ukrainska flyktingar som inrikesministeriet har genomfört vill 71 % av personerna som svarat på enkäten arbeta i Finland. Av de pensionerade personerna som svarat på enkäten skulle 39 % vilja arbeta. Ukrainare har traditionellt arbetat i Finland i säsongarbete inom jordbruk. Säsongarbetet har årligen sysselsatt cirka 16 000 ukrainare, och de är fortfarande den viktigaste arbetsstyrkan inom säsongarbete. Efter inledningen av krigshandlingarna har ukrainare sysselsatts även på andra branscher. Enligt de senaste uppgifterna från inkomstregistret är cirka 5 200 av ukrainare som anlänt till Finland sysselsatta med lönearbete (våren 2023). Problem med sysselsättning orsakas särskilt av utmaningar med bristfälliga språkkunskaper. Flera ukrainare saknar även sociala nätverk som främjar sysselsättning.
Allra bäst har ukrainare sysselsatts förutom i jordbruk inom service-, städ- och byggbranscherna. Arbetstagare är intresserade av att sysselsatta ukrainare som anlänt till Finland även inom andra branscher. I AN-byråernas uppgifter gällande arbetsgivare har över tusen arbetsgivare, som representerar över 70 fackområden, uttryckt sitt intresse för att rekrytera ukrainare.
Bakgrundsmaterial
Detta statsunderstöd har planerats i omfattande samarbete med sakkunniga vid AN-tjänsterna, de största kommunförsöken, NTM-centralerna, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och inrikesministeriet. Utöver detta har utredningsarbete gjorts med sakkunniga vid migrationsverket och Finlands näringsliv EK, och med anordnare av utbildning så som läroanstalter och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, samt med privata tjänsteproducenter. Samtidigt har olika slags bakgrundsmaterial producerade av de ovannämnda aktörerna utnyttjats vid utredningsarbetet. Samarbete har gjorts även med arbetslivsnätverket för ukrainare som verkar i Finland och som omfattar alla centrala aktörer som stöder sysselsättning av ukrainare i Finland. Dessutom har Skols utfört en undersökning för arbetslivsnätverket för att kartlägga tjänstebehov med anknytning till ukrainares färdigheter och sysselsättning. Svaren på undersökningen har utnyttjats i förberedningen av detta understöd.
Mål
Syftet med detta statsunderstöd är att stöda kompetensen hos ukrainare som bor i Finland för att underlätta deras sysselsättning.
Målsättningen är att utnyttja och förstärka ukrainares tidigare förvärvad kompetens samt möjliggöra uppkomsten av nytt kunnande och professionella färdigheter. För att nå dessa mål bör tjänster som finansieras kombinera professionell kompetens, identifiering av kunnande, språkstöd, stöd under studier, stöd med övergång till arbetsmarknaden, kännedom om det finländska arbetslivet och om arbetstagarens rättigheter.
Målgruppen för detta statsunderstöd är de personer som anlänt till Finland från Ukraina och som inte betjänas av tjänster för främjande av integration eller sysselsättningsfrämjande tjänster vid AN-byråerna, kommunförsök med sysselsättning eller vid kommunernas tjänster för främjande av integration. Statsunderstödets syfte är att täcka skuggiga områden i nätverket av tjänster så att sysselsättning vore möjligt för så många ukrainare som möjligt.
Målgrupp
De huvudsakliga målgrupperna för detta understöd är ukrainare som anlänt till Finland och som
- har ansökt om tillfälligt skydd
- för tillfället inte deltar i tjänster för främjande av integration
- för tillfället inte betjänas av arbetstjänster eller kommunförsökens tjänster
- är sysselsatta med uppgifter som inte motsvarar deras profession och kunnande
- vill komplettera sina professionella färdigheter så att de motsvarar kraven av den finländska arbetsmarknaden.
Målgrupperna för kompetenstjänster som stöds av servicecentret är personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Dessa målgrupper bör tas i särskilt beaktande i planeringen av tjänsten. Den huvudsakliga målgruppen för tjänsten som förverkligas kan inte vara arbetslösa arbetssökande, men en arbetslös person kan frivilligt ansöka och bli antagen till tjänsten. Kompetenstjänsten bör inte anta examensstuderande (inom det finländska utbildningssystemet) som deltagare.
Eftersom det är utmanande att nå målgrupperna och målsättningen för antalet studerande uppskattar vi i ansökningarna en betydande satsning på studerandeantagning och stödåtgärder under studerandet.
Innehåll av kompetenstjänsten
Tjänsterna bör vara lätt tillgängliga för deltagarna, till exempel genom flexibla möjligheter för deltagande på distans och vid sidan om arbete. Vid anordnande av tjänsterna lönar det sig att ta i beaktande att flera av de personer som anlänt i Finland är vårdnadshavare för minderåriga barn. Tjänsten kan anordnas under flera kortvariga perioder.
Kompetenstjänsten som understöds bör riktas till och innehålla element av några av de följande branscherna:
- Handel
- Jordbruk och trädgårdsbranschen
- Frisör- och skönhetsbranschen
- Hotell- och restaurangbranschen
- Skötsel av fastighet och renhållning
Sökande av understöd kan i sin ansökan framföra kompetenstjänster riktade även till andra än de ovannämnda branscherna.
Kompetenstjänsten som understöds bör innehålla
- realistiska och välplanerade stödåtgärder under studierna
- en karriärvägledningsprocess från studerandeantagning till stöd under studierna som verkställs som individuell och/eller gruppvägledning
- stöd för identifiering, formulering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens
- kännedom om det finländska arbetslivet och om arbetstagarens rättigheter
- stöd med övergången till arbetsmarknaden; en plan på deltagarens fortsatta väg i arbetslivet eller inom kompetensutveckling.
I ansökan om statsunderstöd bör presenteras en så utförlig plan som möjligt på förverkligande av uppsökande verksamhet, studerandeantagning, stödåtgärder och handledning. Understöd beviljas inte till utbildningsanordnarens eget utvecklingsarbete. Servicecentret bedömer den i ansökan presenterade kompetenstjänstens arbetslivsinriktning och det i ansökan påvisade samarbetet med arbetslivet.
Med understödet kan man inte producera endast språkutbildning, tjänster för personer som erbjuds integrationsbefrämjande tjänster eller tjänster som är jämförbara med integrationsbefrämjande tjänster (till exempel integrationsutbildning upphandlat av arbetsförvaltningen eller språkutbildning som ämnats för personer med en integrationsplan vars varaktighet har överskridits). I kompetenstjänsterna bör dock ingå stöd för språkkunskaper som förutsätts för kvalificering och sysselsättning antingen förverkligat av sökanden själv, som samprojekt eller i form av en köpt tjänst.
Finansiering, återbetalningsvillkor och finansieringsperiod
Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 31 december 2024. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.
Projekt som beviljas statsunderstöd behöver inte täckas av en självfinansieringsandel. Understödet kan täcka högst den del av den understödda verksamhetens eller projektets faktiska helhetskostnader som specificerats i understödsbeslutet. Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga. Understödets eventuella användning för att erbjuda uppsökande och stödande verksamhet under studierna som köpta tjänster har inte begränsats, utan det ansökta beloppet avvägs av sökanden själv.
Understöd utlyses till ett belopp av sammanlagt 4 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period på flera år.
Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Anvisningar för återbetalning och återkrav av understöd finns i [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi).
Dessutom bör sökanden återbetala understöd på eget initiativ i följande fall:
- Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det i understödsbeslutet avsedda, eftertraktade antalet studerande (under 75 %)
- Ifall under 75 % av studerande som tagit emot studieplats slutför den planerade tjänsten.
Det i ansökan avsedda, eftertraktade antalet studerande bör planeras med hänsyn till villkoren ovan. Målsättningen för antalet studerande avgörs i beslutet om understöd i enlighet med sökandens egen uppskattning.
I ovannämnda fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta.
Mottagaren av understöd kan utgå ifrån den ovannämnda definieringen av målgrupper i sina kriterier för studerandeantagning samt förplikta studerandena att fylla i studeranderapporteringssystemets blankett gällande bakgrundsinformation i samband med antagning av eller som studerande.
Anvisningar för användning av finansiering
Vi förutsätter sökande att bekanta sig med följande material innan inlämnande av ansökan:
Ytterlig information:
Ansökan och anvisningar
Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett.
Sökande ska ta del av och följa [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi) om inte servicecentret skilt anvisar om annat. Dessutom bör sökanden följa de anvisningar som ges i detta ansökningsmeddelande, i beslutet om understöd och annars av servicecentret.
Ansökningar om understöd bedöms av flera sakkunniga. Det slutgiltiga beslutet om understöd fattas av den ansvariga för förberedande av understödet.
Kommentarer om ansökningar om understöd kan frågas i myndighetssamarbete bland annat från arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, NTM-centraler samt regionförvaltningsverken. Dessutom kan kommentarer frågas av relevanta intressentgrupper, så som organisationer som har att göra med arbetslivet.
Vad kan vi finansiera?
Eventuella innehåll av tjänsten som understöds baserar sig på lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021), statsunderstödslagen (688/2021) samt lagstiftningarna gällande olika utbildningsformer inom reglerad utbildning (punkterna 1–5 nedan).
Statsunderstödet kan användas för genomförande av studerandeantagning och stödåtgärder under studierna. Vid verkställandet av dessa åtgärder, som kan förverkligas som en köpt tjänst från privata aktörer eller från den icke vinstdrivande sektorn, kan man även dra nytta av samarbetet inom samprojekt med andra utbildningsanordnare vid yrkesinriktade läroanstalter, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet eller högskolor. Anvisningar gällande samprojekt, tjänsteupphandlingar och plikten för mottagare av understöd att konkurrensutsätta tjänster kan du hitta i [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi)].
Anordnare av yrkesinriktad utbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, universitet eller högskolor kan inte använda statsunderstödet för företagsekonomisk verksamhet eller verksamhet, vars syfte är att utveckla en fortbildningsprodukt som säljs på den öppna marknaden. Verksamheten som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller orsaka betydliga störningar på marknaden eller i konkurrensen. Understödet bör täcka alla kostnader som orsakas av utbildningen. Ifall beslutet om statsunderstöd inte skilt tillåter det, skall studieavgifter inte tas ut för utbildning som finansieras av servicecentret.
Understöd kan ansökas för kombinationer av alla innehåll som nämns nedan. För att stöda målsättningen av att höja utbildningsnivån, uppmuntrar vi sökande att verkställa i synnerhet sådana kompetenstjänster som överskrider olika utbildningsnivåer.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan bevilja statsunderstöd för
1) anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017)
Innehållen av yrkesinriktad utbildning bör vara sådana, att de kan inkluderas i examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.
Understöd kan inte användas för anordnande av sådan yrkesinriktad utbildning som läroanstalten kan i praktiken ordna inom ramen för målinriktade statsandelsprestationer, alltså med sin basfinansiering.
Anordnare av yrkesinriktad utbildning bör i samband med ansökan lämna in en plan på användningen av prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering under användningstiden av understödet. Servicecentret bedömer dispositionsplanen och tillräckligheten av prestationerna utgående från under beslutstidspunkten tillgänglig information.
Prestationer som uppstår inom utbildning som finansieras av servicecentret tas inte i beaktande som prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering, utan understödet bör täcka alla kostnader som uppstår av utbildningen.
2) utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)
3) anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar
Universitet kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Universitet kan anordna specialistutbildning med statsunderstödet. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna universitetet eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.
4) anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare
Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid yrkeshögskolor eller som tidigare har anordnats som en del av examen. Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna specialistutbildning eller utbildning som är avsedd för invandrare och vars målsättning är att ge språkliga och andra nödvändiga färdigheter inför yrkeshögskolestudier. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.
5) anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)
6) verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning,
Innehåll kan vara till exempel
- innovativa åtgärder inom studerandeantagning
- pilotprojekt inom nya modeller av deltagande i utbildning
- individuellt anpassad studie-, arbetslivs- och karriärhandledning
- utbildande av arbetsplatshandledare som stöd för lärande i arbetet på arbetsplatser
- åtgärder inom utvecklande av inlärningsförutsättningar
- åtgärder inom höjande av motivation för studerande
- övriga åtgärder som främjar deltagande samt utvecklande av och experimentering med nya metoder och verksamhetsformer.
Ifall en anordnare av yrkesinriktad utbildning ansöker om understöd till exempel för studerandeantagning, stödåtgärder under studierna eller anordnande av studie- eller arbetslivshandledning med anknytning till utbildning som ingår i examen som verkställs med statsandelsfinansiering, bör detta nämnas skilt i ansökan.
7) utvecklande av och försök med verksamhet inom branschen
Innehåll kan vara till exempel
- tidsbundna utvecklingsprojekt som förbättrar kompetensen och sysselsättningen hos äldre personer
- pilotprojekt inom arbetslivsinriktade kompetenskartläggningar
- nya verksamhetsformer och -metoder
- helheter som kombinerar innehåll från olika utbildningsnivåer i samprojekt
- nya helheter som blir till av olika examensdelar
- innehåll som höjer motivationen för att utbilda sig, förbättrar studiefärdigheter, förminskar inlärningssvårigheter och svarar på utmaningar med individuella hinder för utvecklande av lärande och kunnande.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar inte statsunderstöd för avläggande av hela yrkesinriktade examen eller hela högskoleexamen.
Vem kan ansöka och hur rapporterar man om användningen av understödet?
Detta statsunderstöd kan ansökas av anordnare av yrkesinriktad utbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, högskolor, universitet eller sammanslutningar av alla ovannämnda aktörer i form av samprojekt och samarbetspartner. Noggrannare anvisningar gällande samprojekt finns i [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd.
I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas.
Mottagaren av understöd är skyldig att rapportera de av servicecentret krävda uppgifterna om studerandena samt att samla in respons från studerandena enligt servicecentrets anvisningar. Insamlingen av data som är anknuten till studeranderapportering kan sammanslås med processen av antagning av och som studerande. Servicecentret anvisar mottagare av understöd om rapporteringen i samband med ett jakande beslut om understöd.
Servicecentret använder studeranderapporteringens bakgrundsuppgifter bland annat för uppföljning av understödens ändamålsenlighet samt uppföljning av uppfyllelsen av finansieringens villkor.
Mottagaren av understödet ska lämna in en mellanredovisning till servicecentret om användningen och resultaten av understödet inom den tidsfrist som anges i beslutet om understöd. Mellanredovisningen skickas till mottagare av understöd för ifyllning cirka 4 månader innan den sista dagen av inlämning. Dessutom bör mottagaren av understödet lämna in en slutredovisning till servicecentret om understödets användning senast 2 månader efter utgången av stödperioden och den sista användningsdagen av understödet. I samband med slutrapporten utför Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning i samarbete med Utbildningsstyrelsen en ekonomisk granskning av det understödda projektet.
Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski-informationsresursen. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på [webbsidan] som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).
Högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Virta-informationsresursen.
Med statsunderstöd beviljat av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan endast reglerad utbildning förverkligas. På grund av detta iakttas i utbildning som förverkligas med statsunderstöd inte det som stipuleras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) i kapitel 5 a om registret över annan än reglerad utbildning.
På anordnade av utbildning, antagning av och som studerande samt på studerandes rättigheter och skyldigheter tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga, om inte servicecentret skilt anvisar om annat i beslutet om statsunderstöd. Kompetensbehov och tillräckliga förutsättningar för att skaffa färdigheterna som avses i utbildningen i fråga är kriterier för antagande som studerande. Dessutom tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga om förutsättningarna för studerandeantagning och behörighet för studier. I verkställande av intagning av studerande kan definitioner av målgrupper användas i enlighet med understödets målsättningar. Dessutom kan man kräva av studerande som intas ifyllande av servicecentrets studeranderapport som förutsättning av intagning av studerande.
Mottagare av understöd bör föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på [webbsidan] som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).
Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk
Syftet med de utbildnings- och kompetenstjänster, till vilka Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd, är bland annat att starta ny utbildning och främja skapande av ny information.
Inom ramen för utbildningstjänsten är målsättningen att producera åtminstone en vederbörlig mängd nytt material. Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och de bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter att projektet genomförts. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan konsolideras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.
Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare bör uppges) eller motsvarande nyttjanderätt bör beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av servicecentret. Mottagaren av understöd bör göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).
Mottagaren av understödet bör göra utbildningsplanen för tjänsten som förverkligas med understödet, samt skriftliga utbildningsmaterial som skapas för denna tjänst allmänt tillgängliga. Med skriftligt utbildningsmaterial avses skriftligt undervisningsmaterial som används direkt i undervisningen, så som presentationer (till exempel PowerPoint-presentation).
Annat material ingår inte i skriftligt utbildningsmaterial. Till sådant material tillhör till exempel tidigare skapat material, audiomaterial (till exempel inspelning av utbildning), videomaterial (till exempel bandinspelning av utbildning), artiklar (till exempel material som läses som en del av utbildningen), provmaterial (till exempel provens innehåll med bilagor) eller material som producerats av studerandena med anknytning till avläggande av utbildningen (till exempel provarbete eller yrkesprov).
Anvisningar för hur material görs allmänt tillgängligt
Materialet görs allmänt tillgängligt enligt följande steg:
- Mottagaren av understödet gör upp en utbildningsplan. I och med att utbildningstjänsten framskrider, utarbetar mottagaren av understödet skriftligt utbildningsmaterial för tjänsten.
- Mottagaren av understödet går igenom utbildningsmaterialet som producerats för tjänsten och försäkrar sig om följande:
- Materialet innehåller endast sådant innehåll som kan publiceras på Biblioteket för öppna lärresurser.
- Ifall materialet innehåller till exempel bildmaterial från tredje parter eller bildmaterial som används utgående från rätten att citera, bör sådant innehåll avlägsnas eller täckas till exempel med att måla det svart.
- Författarens eller författarnas namn har tillagts i materialet (till exempel namn på läraren som utarbetat materialet i fråga).
- Efter att ha gått igenom materialet gör mottagaren av understödet det publiceringsfärdiga materialet allmänt tillgängligt som sådant på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Materialet bör laddas ner/göras allmänt tillgängligt innan utgången av tjänstens understödsperiod.
- Vem som helst kan utnyttja materialet som gjorts allmänt tillgängligt. Användaren bör följa med licensens villkor till exempel genom att tydligt framföra namnet på författaren av materialet i fråga.
Bedömning av ansökan
Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:
- Verksamhetsplanen är arbetslivsinriktad och har konstruerats och förverkligas i samarbete med arbetslivet.
- Den nationella eller verksamhetsområdets arbetsmarknadssituation har tagits i beaktande i tjänstens målgrupp, verkställande och innehåll.
- Planen på studerandeantagning är övertygande och har tagit den eftertraktade målgruppen i beaktande.
- Planen för stöd under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen.
- Sökanden har färdigheter att förverkliga de planerade stödåtgärderna.
- Planen på handledning under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen. Sökanden har färdigheter att förverkliga handledning.
- Den eftertraktade målgruppen motsvarar understödets syften och servicecentrets huvudsakliga målgrupper.
- Kompetenstjänsten besvarar en aktuell brist på, eller skuggiga områden inom kompetenstjänstmarknaden.
- Kompetenstjänsten kan skalas upp och spridas i större omfattning och svarar på ett identifierat behov även efter projektperiodens slut.
- Kompetenstjänstens färdplan är övertygande både tidtabellsmässigt och med hänsyn till användningen av resurser.
- Kompetenstjänstens genomförandemetod möjliggör deltagande vid sidan av arbetet.
- Ansökan är helhetsekonomisk.
- Samarbete mellan utbildningsnivåer och helhetsmålsättningen av att höja utbildningsnivån har tagits i beaktande i ansökan.
- Tjänsten testkör, experimenterar med eller etablerar möjligen nya förfaranden, genomförandemetoder, innehållskombinationer av studier eller samarbetsmodeller som en del av sökandens grundläggande verksamhet.
Vid intern validering bedöms varje delområde på bedömningsskalan 1–4. Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan och som i enlighet med legislativa grunder och den regionala arbetsmarknadssituationen kan beviljas och motiveras understöd. Den regionala efterfrågan tas i beaktande i bedömningen av ansökningarna. Samma verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, ifall efterfrågan enligt servicecentrets bedömning inte är tillräcklig.
Beslutet baserar sig på projektplanen som sökanden lagt fram och eventuella förändringar i den som gjorts under bedömningsskedet, samt för servicecentret under beslutstidspunkten tillgänglig annan information. Omprövning av detta beslut kan begäras av servicecentret i enlighet med de till beslutet bifogade anvisningarna för omprövning.
Finansieringsbeslut
Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till kontaktpersonen som anges i ansökan samt till den sökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på servicecentrets webbsida och sociala medier.
Beviljare av understödet: Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en ny aktör inom utbildning och kunnande. Servicecentrets syfte och verksamhet är att befrämja utveckling av färdigheter hos befolkning i arbetsför ålder samt tillgång till kunnig arbetskraft. Servicecentret finansierar utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster huvudsakligen för sysselsatta personer. Genom sin verksamhet strävar Servicecentret efter att förstärka allas kunskaper och kunnande, i synnerhet hos dem som enligt undersökningar i mindre mån deltar i vuxenutbildning och kontinuerligt lärande.
Servicecentret riktar finansiering till projekt av olika slag och storlekar, som kombinerar olika slags undervisningsmetoder, innovation och olika aktörers samarbete. I samband med projekt som finansieras bör uppmärksamhet fästas särskilt vid hur man anskaffar studerande och uppsökande verksamhet. Understöd kan i viss mån användas till exempel till anskaffning av utrustning, producering av undervisningsmaterial och fortbildning för ordinarie undervisningspersonal.
Allmänna mål för utbildnings- och kompetenstjänster som understöds är huvudsakligen att
- försäkra tillgången till kunnig arbetskraft
- höja kompetensnivån och sysselsättningsgraden
- förebygga arbetslöshet bland annat inom omstrukturerade branscher
- proaktivt besvara förändringar i färdigheter som behövs i arbetslivet
- öka jämlikheten i deltagande samt förstärka deltagande av de i kontinuerligt lärande underrepresenterade grupperna
- öka hållbar tillväxt och produktivitet, innovation, konkurrenskraft och välståndets nivå i samhället
utveckla stödande av inlärning av nytt på arbetsplatserna samt - förbättra nuvarande utbildnings- och kompetenstjänstsystem.