Projektunderstöd för kompetenstjänster inom reparationsbyggnad

Ansökningstiden har avslutats.

Syftet med detta statsunderstöd är 

• främjande av reparationsbyggnad av kvalitet,
• förberedande inför den nya bygglagens författningar,
• höjande av utnyttjandegraden av bygg- och rivningsavfall och 
• att komma på fungerande och nya modeller för studerande vid sidan om arbete.

Understödet kan ansökas av

• anordnare av yrkesinriktad utbildning och 
• högskolor 
• läroanstalter inom det fria bildningsarbetet.

Upprätthållare inom den fria bildningen kan delta i utbildningsprojekt som delsökande och erbjuda utbildningsinnehåll som stöder förverkligandet av den huvudsökandes innehåll. Aktörer inom den fria bildningen kan, i rollen av delsökande, även förverkliga uppsökande och stödjande verksamhet.

Behöriga sökande uppmuntras till att ansöka om understödet i form av läroanstaltgränsöverskridande sammanslutningar. Vi uppmuntrar sökande till gemensam planering och verkställande tillsammans med olika aktörer med anknytning till temat samt till exempel ansökningar som överskrider gränser mellan utbildningsnivåer. I samprojekt svarar den huvudsakliga sökanden för de uppgifter som i lagen 681/2021 åläggs utbildningsanordnaren.

Även aktörer som inte uppfyller behörighetsvillkoren kan delta i förverkligande av projekt som samarbetspartner. Tjänster kan anskaffas med understödet även från aktörer som inte uppfyller behörighetsvillkoren, men dessa aktörer kan inte ansöka eller ta emot understödet.

Understödet förverkligas med finansiering i enlighet med EU-kommissionens plan för återhämtning och resiliens (RRF-finansiering). Specialvillkor som angår denna finansiering hittar du i detta ansökningsmeddelande under rubriken Specialvillkor gällande RRF-finansiering.

Av kompetenstjänster som förverkligas med understödet ämnas minst 5 % att riktas till svenskspråkiga verkställande av projekt.

Målet är att tjänsterna som förverkligas med understödet startas så snart som möjligt redan under vårsäsongen 2024. Statsunderstödet betalas ut i två jämstora rater. Den första raten betalas ut efter beslutet om understöd och utgången av tidsfristen för sökande av ändring, senast den 12 april 2024. Den andra raten betalas ut efter granskningen av understödens mellanredovisningar, senast den 1 november 2024. Den andra raten betalas ut om 50 % av det i beslutet om understöd eftertraktade antalet studerande har börjat studierna innan den 30 september 2024 och projektet har framskridit i enlighet med beslutet om understöd.

I förberedningsskedet av denna ansökan om finansiering har flera aktörer med anknytning till temat intervjuats, så som RIA, miljöministeriet, RT, Motiva, Rakennustieto, Finlands miljöcentral och FIGBC. 

Betydande utvecklingsbehov riktas på säkerställande av tillgång på arbetskraft inom reparationsbyggnad och förändringar i kompetensbehoven på branschen. Till exempel ROTI-rapporten, som följer tillståndet av byggd egendom, uppskattar kostnaderna som orsakas av vanskötta reparationer vara 30–50 miljarder euro. Samtidigt är värdet av Finlands hela byggnadsbestånd cirka 350 miljarder euro. (PTT:n raportti 2022: Asuinrakennusten korjaustarve 2020-2025, på finska)

Den nya markanvändnings- och bygglagen träder i kraft den 1 januari 2025. Lagen framhäver bekämpande av klimatförändringen som en omfattande del av lagstiftningen som angår byggande. Lagen smidiggör också byggande, påskyndar cirkulär ekonomi och digitalisering samt förbättrar kvaliteten på byggande. Lagreformen främjar cirkulär ekonomi på flera sätt. Målsättningen är att i fortsättningen (Miljöministeriet (2023) Cirkulär ekonomi inom byggandet)

•  nybyggen ska bli koldioxidsnåla – klimatutsläppen beaktas under byggnadernas hela livscykel och i synnerhet vid valet av material
• lagen ska innehålla krav på nya byggnaders livslängd och om hur de kan modifieras, repareras och rivas
• den som ansöker om bygg- och rivningstillstånd ska kunna redogöra för de material som frigörs när byggnaden rivs
• digitaliseringen av informationen om byggprojekt ska underlätta återanvändningen och återvinningen av material

Även målsättningen av utnyttjande av bygg- och rivningsavfall sammankopplas med kompetensutvecklande inom reparationsbyggnad. Som EU-medlem har Finland förbundit sig att återvinna 70 procent av bygg- och rivningsavfallet före 2020. Vår nuvarande återvinningsgrad är dock fortfarande under 60 %. Sammanlagt 85 % av bygg- och rivningsavfallet uppkommer i samband med reparationsprojekt och rivning av byggnader och resterande 15 % i samband med nybygge.

Det omarbetade direktivet om energieffektivitet (EU) 2023/1791 trädde i kraft den 10 oktober 2023 och det sammanhängande nationella verkställandet av direktivet bör sättas i kraft innan den 10 oktober 2025 ( Motiva 2023: Energiatehokkuusdirektiivi, på finska)  Samtidigt kan denna revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda ha en betydlig inverkan även på Finland (Miljöministeriet (2023) Revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda). Dessa påverkningar beräknas öka behoven på arbetskraft och kompetens inom reparationsbyggnad.

Med understödet kan man förverkliga:

• för branschen relevanta examensdelar, eller mindre helheter än examensdelar från tillämpliga grund-, yrkes- eller specialyrkesexamina som anordnas antingen självständigt eller i samarbete med en annan yrkesinriktad,
• tillämplig utbildning på högskolenivå som besvarar kompetenskraven inom branschen,
• tillämplig utbildning vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet som besvarar kompetenskraven inom branschen, 
• studerandeantagning eller uppsökande verksamhet (verkställt även av delsökande eller som upphandling),
• åtgärder inom handledning av studerande,
• nödvändiga stödåtgärder under studierna och för sysselsättning samt 
• kombinationer av alla ovannämnda innehåll.

De huvudsakliga målgrupperna för tjänsten som förverkligas med understödet är:

• personer som är sysselsatta inom byggbranschen (inkl. planering) och som behöver utveckla sin kompetens.
• personer som är sysselsatta inom andra branscher och som är intresserade av att övergå till uppgifter inom reparationsbyggnad.
• personer som befinner sig utanför arbetskraften och som är intresserade av att övergå till branschen.

Målgrupperna för kompetenstjänster som stöds av Skols är personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Tjänsten bör planeras så att en sysselsatt person i realiteten kan delta i tjänsten vid sidan om arbetet. En tjänst vars målgrupp är endast personer utanför arbetskraften bör planeras med hänsyn till dessa personers livssituation.

Den huvudsakliga målgruppen för tjänsten som förverkligas kan inte vara arbetslösa arbetssökande, men en arbetslös person kan på eget initiativ söka in och bli intagen i tjänsten. Kompetenstjänster bör i princip inte anta personer som är examensstuderande på heltid som deltagare.

Servicecentret satsar på att främja deltagande i kompetenstjänster hos grupper som är underrepresenterade i utbildning. Ifall ansökan strävar efter att nå personer vars utbildning bygger endast på grundstadiet, personer med invandrarbakgrund, personer i över 55 års ålder eller personer som är sysselsatta som ensamföretagare bör kostnaderna för uppsökande verksamhet och stödåtgärder tas i relevant beaktande i budgeten. I projektplanen bör presenteras konkreta åtgärder inom studerandeantagning och stödåtgärder under studerandet.

Med understödet bör man verkställa reglerad utbildning som är relevant för reparationsbyggnad.
Tjänsterna bör vara kortvariga och lätt tillgängliga för sina deltagare. Med lätt tillgänglighet menas här till exempel flexibla möjligheter för deltagande på distans och vid sidan om arbete, samt tjänster som kan verkställas som små helheter. I planeringen bör man ta i beaktande ett realistiskt antal veckotimmar som en sysselsatt person kan sätta på studier vid sidan om arbetet. Dessutom bör man överväga varaktigheten av kompetenstjänsten med hänsyn till vad som målgruppen tillhörande personer kan binda sig vid. 
Utbildningsinnehåll bör sammankopplas med något av följande, eller stödande temaområden

Reparationsbyggnad av kvalitet:

• Allmänna kvalitetskrav inom reparationsbyggnad
• Underhållsbesiktningar, ordentliga förundersökningar och rivningskartläggningar
• Allmänna kvalitetskrav inom rivning och konservering
• Kompetens inom planering av rivning

Kompetens inom cirkulär ekonomi och reparationsbyggnad:

• Materialkännedom och återvunnet material (grönt stål, grön betong, återvinning av jordmaterial, återvinning och vidareutnyttjande av träprodukter i annat syfte än användning för energiproduktion)
• Pålitliga informationskällor för kalkylering av koldioxidavtryck
• 0-avfallsbyggplatser, utnyttjande av upphandlingskoordinatorer och övriga modeller för cirkulär ekonomi inom reparationsbyggnad
• Skrivande av och agerande i enlighet med redovisningar av rivningsmaterial och byggavfall
• Poängsättning av och kriterier för materialeffektivitet
• Återvinning och återanvändbarhet av material
• Kontraktteknik med anknytning till temat

Se noggrannare villkor och restriktioner för studier som finansieras skilt för varsin utbildningsnivå under rubriken ”Vad kan vi finansiera?” nedan i detta ansökningsmeddelande.

Tjänsten som understöds bör innehålla i vederbörlig mån av de följande:

• realistiska, till målgruppen ämnade åtgärder inom studerandeantagning (varifrån och hur nås studerandena),
• en karriärväglednings- och studiehandledningsprocess som verkställs som individuell och/eller gruppvägledning, övertygande stödåtgärder inom studiefärdigheter samt utvecklande av färdigheter för arbetslivet
• kartläggning av inlärningsförutsättningar och utmaningar med lärande samt anordnande av stöd.

I ansökan om statsunderstöd bör presenteras en så utförlig plan som möjligt på förverkligande av uppsökande verksamhet (till exempel studerandeantagning på arbetsplatser) samt stödåtgärder och handledning. Vi uppskattar i verkställandet av kompetenstjänster projektuppgifter och övningar med anknytning till studerandens eget arbete.

Mottagaren av understöd förbinder sig till att under understödsperioden delta i gemensamma workshopar (på distans, max 2 st) organiserade av Skols och att för dessa workshopar förbereda en koncis presentation (1-2 dior) om god praxis och bemötta utmaningar som kommit fram genom kompetenstjänsten.

Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett. Ansökningstiden går ut den 8 mars 2024 kl. 16.15.

Ett infomöte gällande ansökan om understödet ordnas på den 6 februari 2024 kl. 10.00–11.30. Under infomötet svarar vi både på frågor som skickats in i förväg och frågor som ställs under tillställningen. Under mötet hjälper vi samarbetspartners hitta varandra inför samprojekt. Du kan anmäla dig till infomötet och/eller skicka in en fråga via denna länk (på finska).

Sökande ska ta del av och följa [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd] (pdf, oph.fi) om inte servicecentret skilt anvisar om annat. Dessutom bör sökanden följa de anvisningar som ges i detta ansökningsmeddelande, i beslutet om understöd och annars av servicecentret.

Sökanden bör bekanta sig med följande material innan inlämnande av ansökan: 

• Allmänna anvisningar till sökande och användare av statsunderstöd (pdf, OPH.fi) 
• Anvisningar till mottagare och användare av finansiering (skols.fi) 
• Finansiering från EU:s återhämtningsfacilitet (RRF) | Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (skols.fi) 
• Lisätietoja ja ohjeita Jotpan RRF-rahoitusta saaneille | Jatkuvan oppimisen ja työllisyyden palvelukeskus (på finska) 

Ansvarig för förberedande av understödet: utvecklingschef Jarno Hakanen (e-post jarno.hakanen@jotpa.fi, telefonnummer +358 295 331 326).

Ansökningar om understöd bedöms av flera sakkunniga. 

Kommentarer om ansökningar om understöd kan frågas i myndighetssamarbete bland annat från arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, NTM-centraler samt regionförvaltningsverken. Dessutom kan kommentarer frågas av relevanta intressentgrupper, så som organisationer som har att göra med arbetslivet.

Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 30 juni 2025. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.

Projekt som beviljas statsunderstöd behöver inte täckas av en självfinansieringsandel. Understödet kan täcka högst den del av den understödda verksamhetens eller projektets faktiska helhetskostnader som specificerats i understödsbeslutet. Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga. Understödets eventuella användning för att erbjuda uppsökande och stödande verksamhet under studierna som köpta tjänster har inte begränsats, utan det ansökta beloppet avvägs av sökanden själv.

Understöd utlyses till ett belopp av sammanlagt 3,5 miljoner euro.

Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats.

Statsunderstödet betalas ut i två jämstora rater. Den första raten betalas ut efter beslutet om understöd och utgången av tidsfristen för sökande av ändring, senast den 12 april 2024. 

Datumet för inlämnande av mellanredovisningen för understödet är den 30 september 2024. Den andra raten av understödet betalas ut senast den 1 november 2024 efter granskningen av mellanredovisningarna, ifall 50 % av det i beslutet om understöd eftertraktade antalet studerande har börjat studierna innan den 30 september 2024 och projektet har framskridit i enlighet med beslutet om understöd.

Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet (till exempel om antalet studerande betydligt avviker från målsättningen). Anvisningar för återbetalning och återkrav av understöd finns i de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi). 

Skols följer efter antalet studerande som börjat utbildningen via nationella informationsresurserna KOSKI och Virta, mellanredovisningsrapporterna samt via sitt eget studeranderapporteringssystem. 

Utbetalning av understöder definieras noggrannare i beslutet om understöd.

Det i ansökan angivna eftertraktade antalet studerande bör planeras med hänsyn till de villkor som nämns ovan. Det eftertraktade antalet studerande anges i beslutet om understöd i enlighet med sökandens egen uppskattning. 

I besluten om understöd kommer de sökande om understöd att prioriteras som har möjlighet att starta utbildningarna så snart som möjligt under vårsäsongen 2024.

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier: 

• Verksamhetsplanen är arbetslivsinriktad och har konstruerats och förverkligas i samarbete med arbetslivet. 
• Kompetenstjänstens genomförandemetod möjliggör deltagande vid sidan om arbetet.
• Tidtabellen för genomförandet och varaktigheten för den kompetenstjänst som skall genomföras är realistisk och ändamålsenlig i förhållande till den eftertraktade målgruppen och till användningstiden för understödet.
• Den nationella eller verksamhetsområdets arbetsmarknadssituation har tagits i beaktande i tjänstens målgrupp, verkställande och innehåll.
• Planen på studerandeantagning är övertygande och har tagit den eftertraktade målgruppen i beaktande.
• Planen för stöd under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen. Sökanden har färdigheter att förverkliga de planerade stödåtgärderna.
• Planen på handledning under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen. Sökanden har färdigheter att förverkliga handledning.
• Ansökan är helhetsekonomisk.
• Tjänsten testkör, experimenterar med eller etablerar nya förfaranden, genomförandemetoder, innehållskombinationer av studier eller samarbetsmodeller som en del av sökandens grundläggande verksamhet.
• Sökanden presenterar en tydlig plan på hur förfaranden ovan kommer att implementeras och/eller spridas i den egna organisationen eller i vidare utsträckning.

Kriterierna poängsätts på bedömningsskalan 1–4. Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan. Den regionala efterfrågan tas i beaktande i bedömningen av ansökningarna. Samma verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, ifall efterfrågan enligt servicecentrets bedömning inte är tillräcklig.

Beslutet baserar sig på projektplanen som sökanden lagt fram och eventuella förändringar i den som gjorts under bedömningsskedet, samt för servicecentret under beslutstidspunkten tillgänglig annan information. Omprövning av detta beslut kan begäras av servicecentret i enlighet med de till beslutet bifogade anvisningarna för omprövning.

Besluten om finansiering fattas under mars 2024 eller senast när alla ansökningar har behandlats.

Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till kontaktpersonen som anges i ansökan samt till den sökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på servicecentrets webbsida och sociala medier.

Eventuella innehåll av tjänsten som understöds baserar sig på lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021), statsunderstödslagen (688/2021) samt lagstiftningarna gällande olika utbildningsformer inom reglerad utbildning (punkterna 1–5 nedan).

Statsunderstödet kan användas för genomförande av stödåtgärder inom studerandeantagning och under studierna. Vid verkställandet av dessa stödåtgärder, som kan förverkligas som en köpt tjänst från privata aktörer eller från den icke vinstdrivande sektorn, kan man även dra nytta av samarbetet inom samprojekt med andra utbildningsanordnare vid yrkesinriktade läroanstalter, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet eller högskolor. Anvisningar gällande samprojekt, tjänsteupphandlingar och plikten för mottagare av understöd att konkurrensutsätta tjänsterna kan du hitta i de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi).

Anordnare av yrkesinriktad utbildning, huvudmän för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, universitet eller högskolor kan inte använda statsunderstödet för företagsekonomisk verksamhet eller verksamhet, vars syfte är att utveckla en fortbildningsprodukt som säljs på den öppna marknaden. Verksamheten som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller orsaka betydliga störningar på marknaden eller i konkurrensen. Understödet bör täcka alla kostnader som orsakas av utbildningen. Ifall beslutet om statsunderstöd inte skilt tillåter det, skall studieavgifter inte tas ut för utbildning som finansieras av servicecentret.

Understöd kan ansökas för kombinationer av alla innehåll som nämns nedan. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan bevilja statsunderstöd för 

1) anordnande av sådana examina, examensdelar eller mindre delar än examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017)

Innehållen av yrkesinriktad utbildning bör vara sådana, att de kan inkluderas i examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Understöd kan inte användas för anordnande av sådan yrkesinriktad utbildning som läroanstalten kan i praktiken ordna inom ramen för målinriktade statsandelsprestationer, alltså med sin basfinansiering.

Anordnare av yrkesinriktad utbildning bör i samband med ansökan lämna in en plan på användningen av prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering under användningstiden av understödet. Servicecentret bedömer dispositionsplanen och tillräckligheten av prestationerna utgående från under beslutstidspunkten tillgänglig information.

Prestationer som uppstår inom utbildning som finansieras av servicecentret tas inte i beaktande som prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering, utan understödet bör täcka alla kostnader som uppstår av utbildningen.

2) utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)

3) anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar

Universitet kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Universitet kan anordna specialistutbildning med statsunderstödet. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna universitetet eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

4) anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare

Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid yrkeshögskolor eller som tidigare har anordnats som en del av examen. Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna specialistutbildning eller utbildning som är avsedd för invandrare och vars målsättning är att ge språkliga och andra nödvändiga färdigheter inför yrkeshögskolestudier. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

5) anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)

6) verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning,

Ifall en anordnare av yrkesinriktad utbildning ansöker om understöd till exempel för studerandeantagning, stödåtgärder under studierna eller anordnande av studie- eller arbetslivshandledning med anknytning till utbildning som ingår i examen som verkställs med statsandelsfinansiering, bör detta nämnas skilt i ansökan. 

7) utvecklande av och försök med verksamhet inom branschen

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar inte statsunderstöd för anordnande av hela yrkesinriktade examen eller hela högskoleexamen.

Med understödet kan man inte producera endast språkutbildning, tjänster för personer som erbjuds integrationsbefrämjande tjänster eller tjänster som är jämförbara med integrationsbefrämjande tjänster (till exempel integrationsutbildning upphandlat av arbetsförvaltningen eller språkutbildning som ämnats för personer med en integrationsplan vars varaktighet har överskridits).

Mottagaren av understöd är skyldig att rapportera de av servicecentret fordrade uppgifterna om studerandena samt att samla in respons från studerandena enligt servicecentrets anvisningar. Insamlingen av data som är anknuten till studeranderapportering kan sammanslås med processen av antagning av och som studerande. Servicecentret anvisar mottagare av understöd om rapporteringen i samband med ett jakande beslut om understöd.

Servicecentret använder studeranderapporteringens bakgrundsuppgifter bland annat för uppföljning av understödens ändamålsenlighet samt uppföljning av uppfyllelsen av finansieringens villkor. 

Mottagaren av understödet ska lämna in en mellanredovisning till servicecentret om användningen och resultaten av understödet inom den tidsfrist som anges i beslutet om understöd. Mellanredovisningen skickas till mottagare av understöd för ifyllning cirka 4 månader innan den sista dagen av inlämning. Dessutom bör mottagaren av understödet lämna in en slutredovisning till servicecentret om understödets användning senast 2 månader efter utgången av stödperioden och den sista användningsdagen av understödet. I samband med slutrapporten utför Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning i samarbete med Utbildningsstyrelsen en ekonomisk granskning av det understödda projektet.

Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski-informationsresursen. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på webbsidan som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).

Högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Virta-informationsresursen.

Med statsunderstöd beviljat av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan endast reglerad utbildning förverkligas. På grund av detta iakttas i utbildning som förverkligas med statsunderstöd inte det som stipuleras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) i kapitel 5 a om registret över annan än reglerad utbildning.

På anordnade av utbildning eller kompetenstjänster, antagning av och som studerande samt på studerandes rättigheter och skyldigheter tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga, om inte servicecentret skilt anvisar om annat i beslutet om statsunderstöd. Kompetensbehov som definieras i beslutet om statsunderstöd och tillräckliga förutsättningar för att skaffa färdigheterna som avses i utbildningen i fråga är kriterier för antagning som studerande. Dessutom tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga om förutsättningarna för studerandeantagning och behörighet för studier. I verkställande av antagning av studerande kan definitionerna av målgrupper användas i enlighet med understödets målsättningar. Dessutom kan man kräva av studerande som intas ifyllande av servicecentrets studeranderapport som förutsättning av intagning av studerande.

Mottagare av understöd bör föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på webbsidan som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).

Syftet med de utbildnings- och kompetenstjänster, till vilka Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd, är bland annat att starta ny utbildning och främja skapande av ny information.

Inom ramen för utbildningstjänsten är målsättningen att producera åtminstone en vederbörlig mängd nytt material. Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och de bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter att projektet genomförts. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan vidare konsolideras, etableras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare bör uppges) eller motsvarande nyttjanderätt bör beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av servicecentret. Mottagaren av understöd bör göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Mottagaren av understödet bör göra utbildningsplanen för tjänsten som förverkligas med understödet, samt skriftliga utbildningsmaterial som skapas för denna tjänst allmänt tillgängliga. Med skriftligt utbildningsmaterial avses skriftligt undervisningsmaterial som används direkt i undervisningen, så som presentationer (till exempel PowerPoint-presentation). 

Annat material ingår inte i skriftligt utbildningsmaterial. Till sådant material tillhör till exempel tidigare skapat material, audiomaterial (till exempel inspelning av utbildning), videomaterial (till exempel bandinspelning av utbildning), artiklar (till exempel material som läses som en del av utbildningen), provmaterial (till exempel provens innehåll med bilagor) eller material som producerats av studerandena med anknytning till avläggande av utbildningen (till exempel provarbete eller yrkesprov).

Anvisningar för hur material görs allmänt tillgängligt

Materialet görs allmänt tillgängligt enligt följande steg:

1. Mottagaren av understödet gör upp en utbildningsplan. I och med att utbildningstjänsten framskrider, utarbetar mottagaren av understödet skriftligt utbildningsmaterial för tjänsten.
2. Mottagaren av understödet går igenom utbildningsmaterialet som producerats för tjänsten och försäkrar sig om följande:
   • Materialet innehåller endast sådant innehåll som kan publiceras på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).
   • Ifall materialet innehåller till exempel bildmaterial från tredje parter eller bildmaterial som används utgående från rätten att citera, bör sådant innehåll avlägsnas eller täckas till exempel med att måla det svart.
   • Författarens eller författarnas namn har tillagts i materialet (till exempel namn på läraren som utarbetat materialet i fråga). 
3. Efter att ha gått igenom materialet gör mottagaren av understödet det publiceringsfärdiga materialet allmänt tillgängligt som sådant på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Materialet bör laddas ner/göras allmänt tillgängligt innan utgången av tjänstens understödsperiod. 
4. Vem som helst kan utnyttja materialet som gjorts allmänt tillgängligt. Användaren bör följa med licensens villkor till exempel genom att tydligt framföra namnet på författaren av materialet i fråga.

Dessutom iakttar vi vid finansiering följande författningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241, av den 12 februari 2021, om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens

• Lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022)

1. DNSH (Do No Significant Harm)

Understöd kan beviljas endast sådana projekt som följer principen om att ”inte orsaka betydande skada” (Do No Significant Harm, DNSH). Enligt DNSH-principen får projektet inte omfatta sådana åtgärder som orsakar betydande olägenhet för något av de sex miljömålen i EU:s taxonomiförordning:

• Begränsning av klimatförändringen
• Anpassande till klimatförändringen
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Övergång till kretsloppsekonomi
• Förebyggande och begränsning av föroreningar
• Skydd och återställande av ekosystem och biologisk mångfald

Den understödda kompetenstjänstens åtgärder får inte orsaka betydande skada under eller efter projektet. Projekt som främjar användning av fossila bränslen finansieras inte.

Hur DNSH-principen iakttas och hur man förbinder sig till den ska beskrivas i ansökan (separat bilaga). Dessutom kan undervisnings- och kulturministeriet, eller Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning efter att ansökningstiden gått ut förutsätta en separat redogörelse av sökanden om tillämpningen av DNSH-principen till stöd för beslutsfattandet. 

Mer information om DNSH-principen finns på Europeiska kommissionens webbsida. Finlands program för hållbar tillväxt (på finska) kan hittas på statsrådets sida (valtioneuvosto.fi).

Obligatoriska bilagor till ansökan:

• DNSH-bilagan på finska (pdf, skols.fi). Ifyllnadsexempel för DNSH-blanketter finns på finska i Europeiska kommissionens tekniska anvisning (pdf, europa.eu)
• Det av bokföringslagen (1336/1997) senast bekräftade bokslutet
• Den senast godkända verksamhetsberättelsen

Åtgärderna får inte orsaka betydande skada under eller efter projektet. Projekt som främjar användning av fossila bränslen finansieras inte. 

2. Sanktioner i anslutning till Rysslands anfallskrig:

Europeiska unionen (EU) och Förenta nationerna (FN) har på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina infört sanktioner mot Ryssland och Vitryssland och mot skilt angivna grupper (företag, privatpersoner, institutioner) med anknytning till dessa länder.

Mottagaren av finansiering bör i det finansierade projektet, tjänsten eller verksamheten följa de av EU och FN införda sanktionsbestämmelserna som berör ekonomisk, finansiell och annan verksamhet. Mottagaren av finansiering bör försäkra sig om att understöd som beviljats av Skols inte direkt eller indirekt används på ett sätt som skulle strida mot sanktionsbestämmelserna eller innebära att understödet eller stödet kanaliseras till aktörer som specificeras i FN:s säkerhetsråds sanktionsförteckning eller EU:s sanktionsförordningar eller att sådana aktörer deltar i genomförandet av projektet.

3. Förvarande av bokförings- och annat material

Mottagarna av finansiering skall binda sig till att förvara allt bokförings- och annat material med anknytning till finansiering undantagsvis till slutet av år 2032, om inte övrig EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning förutsätter en längre förvaringstid. 

4. Samarbetsplikt och granskningsrätt

Mottagaren av finansiering bör samarbeta med kommissionen, Europeiska byrån för bedrägerikämpning, revisionsrätten och Europeiska åklagarmyndigheten om eller när de använder sin lagstadgade rätt till informationsåtkomst och granskningsrätt. Finanscontrollerfunktionen, finansministeriet, övriga ministerier, Statskontoret samt Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har rätt att utföra granskningar av användning och administration av RRF-finansiering hos mottagare av understöd. 

5. Projektets kommunikation

Mottagaren av finansiering bör i all kommunikation sammankopplad med projektet ange finansieringens ursprung och försäkra sig om synligheten av Europeiska unionens finansiering. I kommunikationen bör både unionens logotyp (finansieringslogotyp) och benämningen ”Finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU” synliggöras.

6. Överlappande finansiering

Ifall projektet som finansieras beviljas överlappande finansiering via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens eller andra program hos unionen bör projektets kontaktperson utan dröjsmål kontakta Skols gällande saken.