Skols standardvillkor för statsunderstöd gäller från och med den 1 mars 2024

Dessa Skols standardvillkor tillämpas från och med den 1 mars 2024 i ansökningar om statsunderstöd i stället för UBS:s allmänna anvisningar. Beslut om dessa statsunderstöd ges efter den 1 april 2024.

Dessa standardvillkor gäller alltså inte ansökningar om statsunderstöd som utlysts innan den 1 mars 2024 och vars beslut skickas innan den 31 mars 2024.

Dessa standardvillkor angår statsunderstöd som beviljas av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Standardvillkoren gäller från och med den 1 mars 2024.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd från anslag från statsbudgeten. Servicecentret förbereder understödsbesluten, övervakar användningen av understöd och utvärderar understödens effekter.

1.1 Standardvillkorens tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser

Dessa standardvillkor utgör en del av beslutet angående beviljande av statsunderstöd.

Ifall det förekommer motstridighet mellan statsunderstödsbeslutet och de bifogade standardvillkoren och statsunderstödsansökan, är tolkningsordningen som följer: 

1. Statsunderstödsbeslutet och dess specificerade specialvillkor,
2. Till statsunderstödsbeslutet bifogade standardvillkor, 
3. Statsunderstödsansökan och dess bilagor.

Statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas på användning av statsunderstödet. På användning av statsunderstödet tillämpas dessutom följande speciallagstiftning: 

• Lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021),
• Lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009),
• Lagen om fritt bildningsarbete (632/1998),
• Universitetslagen (558/2009),
• Yrkeshögskolelagen (932/2014),
• Lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010),
• Lagen om nationella studie- och examensregister (884/2917)

Ifall understödet finansieras med hjälp av Europeiska unionens plan för återhämtning och resiliens (RRF), tillämpas dessutom följande författningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens
• Lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022)

Författningsenliga tilläggsvillkor som angår användningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens behandlas i kapitel 6.

1.2 Verksamhet som kan beviljas statsunderstöd av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning

Enligt 8 § 1 mom. i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan servicecentret bevilja statsunderstöd för:

1. anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017),
2. utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998),
3. anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar,
4. anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare,
5. anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010),
6. verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning,
7. utveckling av och försök med verksamhet som hör till ansvarsområdet.

Enligt 8 § 2 mom. i lagen kan statsunderstöd endast av särskilda skäl beviljas för ordnande av utbildning som leder till avläggande av en hel yrkesinriktad examen eller högskoleexamen.

Innehåll för utbildning som regleras av lagen om yrkesutbildning i enlighet med punkt 1 bör följa examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Innehåll för utbildning som regleras av universitetslagen i enlighet med punkt 3 bör redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

Innehåll för utbildning som regleras av yrkeshögskolelagen i enlighet med punkt 4 bör redan inkluderas i examen som anordnas vid yrkeshögskolan eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

Innehåll i enlighet med punkt 6 kan vara stödåtgärder inom ansökan till och deltagande i utbildning som tar i beaktande och är planerade för olika målgrupper, till exempel:

• uppsökande anskaffande av studerande på arbetsplatser och annanstans i samhället,
• pilotförsök inom nya modeller för ansökan till utbildning, 
• karriärhandledning och handledning inom karriärplaneringsfärdigheter,
• identifierande av utmaningar som berör lärande och pedagogiskt stöd, 
• handledning inom inlärning som är förankrad till arbetsplatser,
• övrig eventuell handledning samt stödåtgärder inom lärande och sysselsättning, exempelvis stöd för digitala och basfärdigheter.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar inte statsunderstöd för följande verksamhet:

• avläggande av hela högskoleexamina
• avläggande av hela yrkesinriktade examina
• företagsekonomisk verksamhet (till exempel anordnande eller utvecklande av marknadsbestämd fortbildning)
• utbildning som förbereder för yrkesuppgifter (exempelvis piloter)
• personal- eller arbetskraftsutbildning
• utbildning som kan anordnas inom ramen för yrkesläroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår

Föreskrivningar som angår anordnande av utbildning som finansieras med Servicecentrets statsunderstöd

Vid anordnande av i 8 § 1 mom. i lagen 682/2021 under punkterna 1–5 avsedd utbildning tillämpas på ordnandet av utbildningen, på antagningen av studerande och på antagningen som studerande samt på den studerandes rättigheter och skyldigheter vad som föreskrivs i den lag som gäller utbildningen i fråga, om inte något annat föreskrivs i denna lag (682/2021).

Enligt 11 § i lagen kan som studerande antas en person som har ett sådant behov av kompetens som bestäms i statsunderstödsbeslutet eller avtalas i upphandlingskontraktet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Utbildningens målgrupp

Målgrupperna för utbildningar som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Utbildningen bör planeras så att en sysselsatt person kan i realiteten delta i tjänsten vid sidan om arbetet.

Arbetslösa arbetssökande kan inte vara den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. En arbetslös person kan dock på eget initiativ söka in och bli antagen i utbildningen. Man bör i princip inte anta sådana personer i utbildningen som redan är examensstuderande på heltid.

Verksamheten som understöds får inte orsaka betydliga störningar i konkurrensen

Mottagare av statsunderstöd kan inte använda statsunderstödet för företagsekonomisk verksamhet eller verksamhet, vars syfte är att utveckla en fortbildningsprodukt som säljs på den öppna marknaden. Verksamheten som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller orsaka annan än ringa konkurrens eller lindriga effekter på marknaden.

1.3 Iakttagande av villkor och begränsningar

Enligt 13 § 2 mom. i statsunderstödslagen ska, utöver det som bestäms i den lagen eller i den förordning som statsrådet utfärdar med stöd av 8 §, mottagaren av statsunderstödet vid användningen av statsunderstödet inom det projekt eller den verksamhet som understöds iaktta de villkor och begränsningar som uppställts i statsunderstödsbeslutet.

1.4 Statsunderstödsbeslutets och understödsuppgifternas offentlighet

Enligt 1 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är myndighetshandlingar offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i den lagen eller i någon annan lag. I 24 § i offentlighetslagen föreskrivs det om grunderna för att sekretessbelägga handlingar. Offentliga uppgifter är exempelvis namnet på sökanden om statsunderstöd och mottagaren av statsunderstöd samt eurobeloppet på det statsunderstöd som sökts om, beviljats och betalats.

Enligt 32 b § i statsunderstödslagen bör Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning lämna minimiuppgifter om statsunderstödsverksamheten till Statskontoret för lagring i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten. Enligt 32.1 d § i statsunderstödslagen publicerar Statskontoret offentliga uppgifter gällande statsunderstöd i tjänsten för publicerande och användning av statsunderstödsuppgifter (Tutkiavustuksia.fi-tjänsten (på finska)). Statsrådets förordning (1394/2022) föreskriver det informationsmaterial som publiceras. 

1.5 Utbetalning av statsunderstöd

Enligt 12 § 4 mom. i statsunderstödslagen ska mottagaren av statsunderstöd lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet.

Statsunderstöd betalas till mottagaren av statsunderstöd enligt det betalningsschema som anges i statsunderstödsbeslutet.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstödet i regel i två rater. Den andra raten betalas ut efter att en godkänd utredning, en mellanredovisning, har presenterats av användningen av understödet och framskridandet av projektet.

1.6 Upphandlingar i projekt som beviljas statsunderstöd

Med upphandling avses bland annat köp av varor och tjänster, hyra och därmed jämförbar verksamhet samt utförande av entreprenad mot ekonomisk ersättning. Som upphandling betraktas till exempel inte att utföra något som eget arbete, anställa någon i arbetsförhållande eller att förvärva eller hyra mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom.

Mottagaren av statsunderstöd bör iaktta upphandlingslagen (Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016).

Konkurrensutsättning

Mindre värdefulla upphandlingar, värde under 30 000 euro (moms 0%)

Angående mindre värdefulla upphandlingar rekommenderas utredande av priser och kvalitetsfaktorer genom fritt formulerade marknadsundersökningar. I praktiken går detta ut på att man innan upphandlingen kartlägger priser och tillgängligheten av tjänsten/produkten samt kvalitetsfaktorer exempelvis genom förfrågningar per e-post. Skols rekommenderar att en inledande förfrågan skickas till 3–5 anbudsgivare innan beslutsfattande. 

Små upphandlingar, värde 30 000–60 000 euro (moms 0%)

En liten upphandling vars värde är 30 000 euro eller mera, men under 60 000 euro, bör konkurrensutsättas:

• ifall upphandlingen inte grundar sig på ett existerande avtal eller 
• om det inte finns särskilda grunder för att avvika från konkurrensutsättningen.

När upphandlingens värde underskrider det av upphandlingslagen stiftade nationella tröskelvärdet (60 000 euro), förutsätts inte iakttagande av alla skyldigheter som föreskrivs i upphandlingslagen.

Upphandlingsbeslut och upphandlingskontrakt fattas vid upphandlingar vars värde ligger mellan 30 000 och 60 000 euro, samt vid upphandlingar vars värde överskrider 60 000 euro.

Om det finns en grund för direktupphandling enligt upphandlingslagen för att inte konkurrensutsätta en upphandling, är det möjligt att inte heller begära anbud. 

De handlingar som gäller konkurrensutsättningen ska förvaras som en del av förvaltnings- och bokföringsmaterialet, och de ska på begäran sändas till Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.

Upphandlingar som överskrider det nationella tröskelvärdet

Mottagaren av understöd bör iaktta upphandlingslagen vid upphandlingar som överskrider det nationella tröskelvärdet.

Skyldighet att beakta EU:s sanktionsförordningar och begränsningsåtgärder mot Ryssland och Belarus i alla upphandlingar

I alla upphandlingar ska mottagaren av statsunderstöd säkerställa att man med det beviljade statsunderstödet inte gör upphandlingar eller vare sig direkt eller indirekt stöder personer eller gemenskap som är föremål för sanktioner enligt den konsoliderade förteckningen över FN:s säkerhetsråds sanktioner eller EU:s sanktionsförordningar. Mottagaren av statsunderstöd bör ta i beaktande att förteckningen och sanktionsförordningen förändras med jämna mellanrum. Mottagaren av statsunderstöd bör alltså säkerställa att hen alltid iakttar den aktuella versionen av sanktionsförordningarna.

EU:s förordning är till alla delar förpliktande och direkt tillämplig rätt i alla EU:s medlemsstater utan separata beslut. De beslut som Europeiska unionens råd har fattat om sanktioner är dessutom bindande för de upphandlande enheter som avses i upphandlingslagen och direkt tillämpliga. Varje mottagare av understöd ansvarar för att utreda vilka konsekvenser EU:s sanktioner har för de egna upphandlingarna. Vid bedömningen av sanktionernas konsekvenser måste vid behov ägarförhållandena och det bestämmande inflytandet i företaget identifieras.

Mottagaren av understöd ska omedelbart underrätta Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning om understödet har använts i strid med sanktionerna.

2.1 Skyldighet att ordna uppföljning av användningen av statsunderstöd

De faktiska inkomsterna och kostnaderna för det projekt som beviljats understöd ska följas upp under ett eget kostnadsställe eller med ett motsvarande separat uppföljningsobjekt i bokföringen. Bokföringen bör organiseras så, att: 

• projektets utgifter och inkomster kan på ett tillförlitligt och transparent sätt verifieras och 
• utgifternas roll i verkställandet av projektet kan förklaras utan besvär.

Mottagaren av statsunderstöd bör sörja för adekvat arbetstidsuppföljning, om det är nödvändigt för att det på ett tillförlitligt sätt ska gå att bekräfta lönekostnaderna för den understödda verksamheten.

2.2 Användning av statsunderstöd för godtagbart ändamål

Statsunderstödets ändamål specificeras i statsunderstödsbeslutet. Enligt 13 § 1 mom. i statsunderstödslagen får statsunderstöd användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet. 

Statsunderstöd får inte användas till ekonomisk verksamhet. Med ekonomisk verksamhet avses tillhandahållande av varor eller tjänster på marknaden.

2.3 Villkor för vidareförmedling av statsunderstöd

Enligt 7.3 § i statsunderstödslagen kan statsunderstöd beviljas mottagaren för dennes egen verksamhet eller eget projekt eller för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än mottagaren av statsunderstöd och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet.

Förfarandet kan tillämpas i gemensamma utbildnings- eller andra projekt mellan flera aktörer. Statsunderstöd får användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än mottagaren av statsunderstöd endast om det angivits i statsunderstödsbeslutet. Mottagaren av statsunderstöd bör ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören/aktörerna som understödet vidarebefordras till och som genomför verksamheten eller projektet. 

Aktören som understödet vidarebefordras till bör ha enligt den lämpliga utbildningsformen laglig behörighet att anordna sådan utbildning som finansieras med vidarebefordrat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det vidarebefordrade understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildning i informationsresurserna.

Den egentliga mottagaren av understödet är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande vidarebefordrat understöd. Mottagaren av statsunderstöd bör som en del av sin redovisningsskyldighet redovisa för användningen av statsunderstödet även beträffande vidarebefordrat understöd.

Mottagaren av statsunderstöd ska i avtalet om vidareförmedling av understöd säkerställa följande angelägenheter:  

• Mottagaren av vidarebefordrat understöd är medveten om de vidareförmedlade medlens karaktär som statsunderstöd och iakttar i användningen av understödet de villkor och begränsningar i statsunderstödsbeslutet som gäller mottagaren av statsunderstöd.
• Mottagaren av vidarebefordrat understöd redovisar hur understödet använts för mottagaren av statsunderstöd.
• Mottagaren av vidarebefordrat understöd iakttar anvisningarna gällande upphandlingar i användningen av understödet (Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, Standardvillkor för understöd, kapitel 1.6).
• Mottagaren av statsunderstöd har möjlighet att på ett adekvat sätt övervaka hur mottagaren av vidarebefordrat understöd använder understödet.
• Statsbidragsmyndigheten kan vid behov och i enlighet med 16 § 1 mom. i statsunderstödslagen granska ekonomi och verksamhet hos mottagaren av vidarebefordrat understöd (Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, Standardvillkor för understöd, kapitel 5.2).

2.4 Begränsningar i användningstiden för statsunderstöd

Statsunderstödet får användas endast under den användningstid som specificerats i beslutet om beviljande av statsunderstöd.

2.5 Ändring av särskilda villkor som specificeras i statsunderstödsbeslutet

Mottagaren av statsunderstöd ska på förhand ansöka om ändring hos statsbidragsmyndigheten av de särskilda villkor som specificeras i statsunderstödsbeslutet i följande situationer: 

• ändring av statsunderstödets ändamål och användningstid samt 
• annan än ringa ändring av kostnadsberäkning.

Ansökan bör motiveras.

Det är möjligt att få godkänt ändringar i projektets projektplan och budget samt en förlängd användningstid för understödet, om man kan ge tillräckliga motiveringar för ändringarna. Ändringarna godkänns inte om motiveringarna är otillräckliga, om de äventyrar genomförandet av målsättningen som fastställts för understödet eller om statsunderstödslagen eller annan lagstiftning medför hinder för att bevilja ändringarna. 

En ansökan om ändring ska göras senast 30 dygn innan användningstiden för statsunderstödet går ut.  

3.1 Godtagbara kostnader

Med godtagbara kostnader avses sådana till beloppet skäliga kostnader som är nödvändiga med tanke på den verksamhet som stöds och som enligt bokföringslagen och bokföringsförordningen samt enligt god bokföringssed ska antecknas som kostnader i bokslutet för den aktuella räkenskapsperioden. Kostnaderna bör ha uppkommit under den användningstid för statsunderstödet som anges i statsunderstödsbeslutet.

Som totala kostnader godkänns de omedelbara kostnader som uppstår vid genomförandet av projektet samt de kostnadsposter av de övriga kostnaderna i organisationen som man direkt kunnat hänvisa som utgifter för projektet enligt principen för hur de uppkommit.

Endast de utgifter som bygger på faktiska och genomförda kostnader kan godkännas i projektet. Sådana är till exempel:

• en del av utbildarens lön, 
• hyran för ett arbetsutrymme som använts för arbetstid i projektet och 
• hyra för utbildningsutrymmen som använts under utbildningstiden.

Kalkylerade och procentuella allmänna kostnader, som inte direkt grundar sig på verkliga utgifter som uppstått ur projektet och som skulle ha uppstått även utan ifrågavarande projekt godkänns inte som kostnader för statsunderstödsprojektet.

Mervärdesskatt är en godkänd kostnad, om den blir den sökandes slutliga kostnad. Med andra ord, om mottagaren av understöd drar av mervärdesskatten som hen betalt i sin beskattning, godkänns kostnaden som nettokostnad för projektet som beviljats understöd. Med nettokostnad avses den andel som faktiskt betaldes. För kommuner godkänns kostnader endast utan mervärdesskatt.

Mottagaren av understöd bör följa anvisningarna som beskrivs i kapitel 1.6. Upphandlingar i projekt som beviljas statsunderstöd.

Apparatur och utrustning som anskaffats under projektet ska lämnas kvar för att tjäna mottagarens allmännyttiga verksamhet.

Personalkostnader

Godtagbara personalkostnader utgör personalens skäliga löner och arvoden som direkt ansluter sig till genomförandet av projektet samt därtill hörande lagstadgade personalbikostnader. Semesterlön, semesterersättningar och semesterpenning som betalas en projektanställd då projektet pågår räknas som godtagbara kostnader i förhållande till den anställdas arbetstid inom projektet. I de godtagbara lönekostnaderna kan ingå skäliga avgifter för företagshälsovård för en person som enbart varit anställd för projektet, dock ändå högst till ett belopp av 1 000 €/år. Lönekostnader som man i bokföringen inte kunnat hänvisa direkt till projektet påvisas genom en särskild kalkyl över lönekostnader som hänvisas till projektet och redovisningen bifogas till slutredovisningen.

Löner eller arvoden godkänns för varje löntagare för högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro inklusive lagstadgade bikostnader. Naturaförmån ses som en del av lönen. 

Lönekostnaderna för en person som arbetar i projektet kan vara högre, men i de totala kostnaderna för projektet kan de endast införas upp till en gräns på 80 000 euro. Det är möjligt att för ett specifikt statsunderstöd avvika från ovannämnda begränsningar för lönekostnader. I sådana fall beskrivs godtagbara kostnader i statsunderstödsbeslutet.

Personalkostnader som uppstår i och med att organisationens ledning medverkar, såsom kostnader för allmänt ledarskap, är inte kostnader som berättigar till statsunderstöd (med undantag av direkta kostnader som inte skulle ha uppstått utan projektet som beviljas statsunderstöd).

Som personalkostnader som ingår i de direkta kostnaderna för projektet betraktas kostnaderna för avlöning av personal för projektet. Som direkta kostnader betraktas också kostnader för övriga anställda, om mottagaren av statsunderstödet på ett tillförlitligt sätt, till exempel med hjälp av redovisning för arbetstiden, påvisar att den arbetsinsats som utförts direkt ansluter sig till projektet.

Anskaffning av apparatur

Anskaffning av apparatur som är nödvändig för genomförandet av projektet.

Tjänster

Utgifter för sakkunnig- och utbildningstjänster som behövs för att genomföra projektet samt andra kostnader för köpta tjänster som direkt anknyter till genomförandet av projektet.

Hyror

Hyreskostnader för lokaler i enlighet med orsaksprincipen, till exempel hyra för lokaler som används för att ordna möten, utbildningar och evenemang samt hyra för den projektanställdas arbetsrum i förhållande till arbetstiden och enligt upphovsprincipen.

Resekostnader

Skäliga resekostnader i hemlandet som på ett väsentligt sätt ansluter sig till projektets genomförande. Resekostnaderna är godtagbara såvida de är måttliga och överskrider inte kostnader som ersätts i enlighet med statens resereglemente. Mottagaren av understöd kan tillämpa sitt eget resereglemente, ifall enligt det godtagbara kostnader inte överskrider kostnader som ersätts i överensstämmelse med statens resereglemente. Frivilliga utsläppskompensationer är inte godtagbara kostnader.

Övriga utgifter

Till övriga kostnader hör kostnader som på ett väsentligt sätt ansluter sig till projektets genomförande, exempelvis kostnader för telefonabonnemang, program och licenser samt övriga motsvarande driftskostnader. Skäliga kostnader för att visa gästfrihet, exempelvis kostnader som orsakas av sedvanlig kaffeservering eller annan jämförbar servering under möten.

3.2 Villkor för inkomster från projektet

Enligt 12 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021) kan man av en studerande ta ut avgifter enligt den lag som gäller utbildningen i fråga, om så av grundad anledning bestäms i statsunderstödsbeslutet. I statsunderstödets belopp beaktas i så fall de avgifter som tas ut av studerande och som avses i 12 §.

Projektet får inte generera övriga inkomster.

3.3 Villkor för finansiering av projektet som beviljas understöd 

Självfinansieringsandel

Statsunderstödet ska täcka de totala kostnaderna för ordnande av sådan utbildning som avses under punkterna 1–5 i 8 § 1 mom. i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). En självfinansieringsandel förutsätts alltså inte beträffande ordnande av ovannämnd utbildning.

En självfinansieringsandel kan förutsättas i samband med beviljande av statsunderstöd för ordnande av verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning och för utveckling av och försök med verksamhet som hör till ansvarsområdet i enlighet med vad som anges under punkterna 6–7 i 8 § 1 mom. i lagen. I så fall definieras beloppet av självfinansieringsandelen, det vill säga beloppet av understödet av de faktiska totalkostnaderna för projektet som beviljas understöd, i understödsbeslutet.

Förebyggande av överlappande finansiering i yrkesutbildning 

Enligt 8 § 3 mom. i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021) bör man i beviljande av statsunderstöd för anordnande av i lagen om yrkesutbildning ansedd utbildning ta i beaktande att det i 32 c § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) ansedda målinriktade antalet studerandeår för utbildningsanordnaren räcker till för anordnande av utbildningen. Syftet är att förebygga beviljande av överlappande finansiering. Ifall utbildningsanordnaren sannolikt kunde anordna utbildningen i fråga med det i prestationsbeslutet avgjorda målinriktade antalet studerandeår, finns det som regel inga grunder för beviljande av statsunderstöd.

Anordnaren av yrkesutbildning bör i ansökan om statsunderstöd göra en uppskattning av hur den föreslagna utbildningen kan anordnas inom ramen för det i prestationsbeslutet avgjorda antalet studerandeår. 

Skols beräknar och kontrollerar tillräckligheten av beviljade studerandeår utgående från statistiktjänsten Vipunens utfallsuppgifter innan betalningen av den andra finansieringsposten och i samband med kontrolleringen av slutredovisningen.

Ifall överlappande finansiering har enligt utfallsuppgifterna uppstått eller kommer att uppstå för anordnaren av yrkesutbildning, kan denna återbetala understöd på eget initiativ (kapitel 4.2). Skols kan ta situationen i beaktande i den andra ratens belopp eller genom återkrav av understöd (kapitel 5.5).

För att förebygga överlappande finansiering räknas prestationer som uppstår av utbildningen som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning inte som prestationer inom statsandelsfinansierad yrkesutbildning.

4.1 Informations- och anmälningsskyldighet

Enligt 14 § 1 mom. i statsunderstödslagen ska mottagaren av statsunderstöd lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för övervakningen av att villkoren i statsunderstödsbeslutet iakttas. 

Enligt 14 § 2 mom. i statsunderstödslagen ska mottagaren av statsunderstöd utan dröjsmål underrätta statsbidragsmyndigheten om en ändring som påverkar uppnåendet av ändamålet med statsunderstödet eller om någon annan ändring som inverkar på användningen av statsunderstödet.

Mottagaren av statsunderstöd ska se till att uppgifterna om ansvariga personer är uppdaterade.
 

4.2 Skyldighet till återbetalning av statsunderstöd

Enligt 20 § 1 mom. i statsunderstödslagen ska mottagaren av statsunderstöd utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd som mottagaren fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund.

Mottagaren av statsunderstöd bör också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Om det belopp som ska återbetalas är högst 100 euro, behöver det inte återbetalas.

Enligt 24 § i statsunderstödslagen ska mottagaren av statsunderstöd på det belopp som återbetalas betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter, räknat från den dag då statsunderstödet betalades ut.

Servicecentret kan av särskilt vägande skäl låta bli att ta ut ränta på återbetalt statsunderstöd. Detta förfarande kan användas av servicecentret ifall understöd som beviljats till sökanden har sparats och understödet eller en del av det återbetalas på eget initiativ och utan dröjsmål. Grunderna för befriande från räntebetalningsskyldighet dokumenteras och bifogas till projektets arkivmaterial. 
 

4.3 Skyldighet att utreda användningen av statsunderstöd

Mottagaren av statsunderstöd bör lämna in en utredning, det vill säga slutredovisning, till Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning om användningen av statsunderstödet senast 2 månader efter utgången av understödsperioden.

I slutredovisningen bör ingå åtminstone följande uppgifter:  

• utredning av genomförandet av projektets målsättning inkluderande antalet studerande som börjat och slutfört utbildningen jämfört med målsättningen,
• förverkligade åtgärder inom stöd för ansökan till utbildningen,
• förverkligade åtgärder inom stöd för deltagande i utbildningen,
• uppskattning av etablerande eller skalbarhet av verksamheten eller dess resultat och 
• faktiska kostnader.

Mottagaren av understöd ska på begäran också lämna in andra redovisningar som behövs för att övervaka användningen av statsunderstöd samt att villkoren som fastställts i beslutet om statsunderstöd uppfylls.

Innehållet i mellanredovisningen, inlämnande av vilket som förutsätts för betalningen av den andra betalningsposten, har beskrivits i kapitel 1.5.

4.4 Utvärdering av effekterna av projektet som beviljas understöd

Mottagaren av statsunderstöd bör delta i producerande och redigerande av information angående statsunderstödets effekter under och efter användnings- och redovisningstiden för statsunderstödet.

4.5 Användning av resultaten

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Syftet med de utbildnings- och kompetenstjänster, till vilka Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd, är bland annat att starta ny utbildning och främja skapande av ny information.

Inom ramen för utbildningstjänsten är målsättningen att producera åtminstone en vederbörlig mängd nytt material. Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och de bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter att projektet genomförts. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan konsolideras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare bör uppges) eller motsvarande nyttjanderätt bör beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av servicecentret. Mottagaren av understöd bör göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Mottagaren av understödet bör göra utbildningsplanen för tjänsten som förverkligas med understödet, samt skriftliga utbildningsmaterial som skapas för denna tjänst allmänt tillgängliga. Med skriftligt utbildningsmaterial avses skriftligt undervisningsmaterial som används direkt i undervisningen, så som presentationer (till exempel PowerPoint-presentation).

Annat material ingår inte i skriftligt utbildningsmaterial. Till sådant material tillhör till exempel: 

• tidigare skapat material, 
• audiomaterial (till exempel inspelning av utbildning), 
• videomaterial (till exempel bandinspelning av utbildning), 
• artiklar (till exempel material som läses som en del av utbildningen), 
• provmaterial (till exempel provens innehåll med bilagor) eller 
• material som producerats av studerandena med anknytning till avläggande av utbildningen (till exempel provarbete eller yrkesprov).

Anvisningar för hur material görs allmänt tillgängligt

Materialet görs allmänt tillgängligt enligt följande steg:

1. Mottagaren av understödet gör upp en utbildningsplan. I och med att utbildningstjänsten framskrider, utarbetar mottagaren av understödet skriftligt utbildningsmaterial för tjänsten.
2. Mottagaren av understödet går igenom utbildningsmaterialet som producerats för tjänsten och försäkrar sig om följande: 
   • Materialet innehåller endast sådant innehåll som kan publiceras på Biblioteket för öppna lärresurser. 
   • Ifall materialet innehåller till exempel bildmaterial från tredje parter eller bildmaterial som används utgående från rätten att citera, bör sådant innehåll avlägsnas eller täckas till exempel med att måla det svart. 
   • Författarens eller författarnas namn har tillagts i materialet (till exempel namn på läraren som utarbetat materialet i fråga).
3. Efter att ha gått igenom materialet gör mottagaren av understödet det publiceringsfärdiga materialet allmänt tillgängligt som sådant på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Materialet bör laddas ner/göras allmänt tillgängligt innan utgången av tjänstens understödsperiod. 

Vem som helst kan utnyttja materialet som gjorts allmänt tillgängligt. Användaren bör följa med licensens villkor till exempel genom att tydligt framföra namnet på författaren av materialet i fråga.

4.6 Skyldighet att föra in uppgifter angående utbildning i en informationsresurs, att rapportera om studerandeuppgifter samt att samla in studeranderespons

Skyldighet att föra in uppgifter angående utbildning i Koski-informationsresursen

Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är enligt 9 § och 9 a § i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (Koski).

Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på webbsidan som underhålls av Utbildningsstyrelsen (på finska) (wiki.eduuni.fi).

Skyldighet att föra in uppgifter angående utbildning i Virta-informationsresursen

Högskolor är enligt 25 § i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Högskolornas nationella informationsresurs (Virta). 

Skyldighet att rapportera de av servicecentret fordrade uppgifterna om studerande

Mottagaren av understöd bör rapportera de av servicecentret fordrade uppgifterna om studerandena i början av utbildningen samt samla in respons från studerandena via Skols studeranderapporteringssystem.

Servicecentret använder studerandenas bakgrundsuppgifter bland annat för uppföljning av understödens effektivitet samt kontrollering av hur finansieringsvillkoren uppfylls. 

4.7 Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning meddelar på sin webbsida om utbildningsutbudet och andra kompetenstjänster som servicecentret finansierar. Målgruppen för utbildningen och övriga kompetenstjänster bör dessutom ha möjlighet att få mer detaljerad information om den erbjudna utbildningen enkelt och i omfattande mån från ett och samma ställe. 

Mottagare av understöd som ansvarar för anordnande av utbildning och genomförande av antagning av studerande bör publicera detaljerade uppgifter om utbildningen eller andra tjänster i Studieinfo-tjänsten. Anvisningar finns på webbsidan som underhålls av Utbildningsstyrelsen (på finska) (wiki.eduuni.fi).

I kommunikationen för utbildningar som finansieras bör logotypen och den sammanhängande texten för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning användas. Logotyperna och anvisningarna gällande deras användning finns på Skols webbsida.

5.1 Uppföljnings- och övervakningspraxis

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning uppföljer och övervakar användningen av statsunderstöd som det beviljat genom mottagarnas mellan- och slutredovisningar.

Utgående från slutredovisningen utförs en granskning av innehållet och ekonomin av alla statsunderstöd. Dessutom kan mer detaljerade granskningar utföras av en del av statsunderstöden.

Servicecentret uppföljer resultaten, kostnadseffektiviteten och effektiviteten av sin finansieringsverksamhet både allmänt och projektspecifikt genom att utnyttja bland annat Koski- och Virta-informationsresurserna samt övriga registermaterial. Uppföljningsinformation publiceras regelbundet på Skols webbsida.

5.2 Granskningsrätt

Enligt 16 § 1 mom. i statsunderstödslagen har statsbidragsmyndigheten rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller ekonomin och verksamheten av mottagaren av statsunderstödet.

Om statsunderstödet har beviljats på det sätt som föreskrivs i 7 § 3 mom. (se villkoren för vidarebefordrande i kapitel 2.3) för att användas för ett projekt eller en verksamhet som genomförs av någon annan än mottagaren av understödet och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten hos den instans som genomför verksamheten eller projektet i enlighet med statsunderstödsbeslutet.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan bemyndiga en annan myndighet eller en utomstående revisor att utföra granskningar. 

Bestämmelser om granskningsförfarandet finns i 17 § i statsunderstödslagen.

Bestämmelser om statens revisionsverks granskningsrätt finns i 2 § i lagen om statens revisionsverk (676/2000).

5.3 Mottagarens skyldighet att bistå i granskningen

Enligt 17 § 1 mom. i statsunderstödslagen ska mottagaren av statsunderstöd utan ersättning ge den tjänsteman som utför granskningen och en revisor som avses i 16 § 2 mom. alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen.

5.4 Avbrott i utbetalningen av statsunderstöd

Enligt 19 § i statsunderstödslagen kan statsbidragsmyndigheten besluta att utbetalningen av statsunderstöd avbryts, om 1) det finns grundad anledning att misstänka att mottagaren av statsunderstöd inte förfar på det sätt som avses i 12 § 4 mom. eller 13 eller 14 §, 2) de grunder på vilka statsunderstödet har beviljats har förändrats väsentligt, eller 3) avbrytande förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

5.5 Återkrav av statsunderstöd och räntor

Skyldighet att återkräva statsunderstöd

I 21 § i statsunderstödslagen föreskrivs statsbidragsmyndighetens skyldighet att återkräva statsunderstöd. Skols är skyldig att återkräva understöd om mottagaren av statsunderstödet

1. underlåtit att återbetala ett sådant statsunderstöd eller en del av det som enligt 20 § ska betalas tillbaka, 
2. använt statsunderstödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för, 
3. lämnat statsbidragsmyndigheten felaktiga eller vilseledande uppgifter om någon omständighet som har varit ägnad att väsentligt inverka på erhållandet av statsunderstödet, dess belopp eller villkor, eller hemlighållit en sådan omständighet, eller 
4. i övrigt på ett med punkterna 1–3 jämförbart sätt väsentligen brutit mot bestämmelserna om användning av statsunderstöd eller villkoren i statsunderstödsbeslutet.

Återkrav enligt prövning

I 22 § i statsunderstödslagen föreskrivs statsbidragsmyndighetens möjlighet att återkräva statsunderstöd och avsluta utbetalning enligt prövning. Statsbidragsmyndigheten kan genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet ska upphöra samt att ett redan utbetalt statsunderstöd eller en del av det ska återkrävas, om 

1. mottagaren av statsunderstöd har förfarit i strid med 12 § 4 mom. eller 13 eller 14 §, 
2. mottagaren av statsunderstöd har vägrat att ge material enligt 17 § 1 mom. eller att bistå vid granskningen på det sätt som avses i nämnda moment, 
3. mottagaren av statsunderstöd har avslutat verksamheten som varit föremål för statsunderstödet eller inskränkt den väsentligt eller överlåtit den till någon annan,
4. mottagaren av statsunderstöd i strid med 13 § har överlåtit ägande- eller besittningsrätten till egendom som förvärvats med statsunderstödet till någon annan, 
5. mottagaren av statsunderstöd i strid med 13 § på ett bestående sätt har ändrat ändamålet med egendom som varit föremål för statsunderstödet, 
6. mottagaren av statsunderstöd har blivit föremål för en utsökningsåtgärd, försatts i likvidation eller konkurs eller blivit föremål för saneringsförfarande i enlighet med lagen om företagssanering (47/1993) eller skuldsanering i enlighet med lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993), om inte något annat följer av ändamålet med statsunderstödet, eller 
7. mottagaren av statsunderstöd i praktiken förfar på ett sätt som kan jämföras med de omständigheter som föreskrivs i detta moment genom att ge en omständighet som ansluter sig till beviljandet, utbetalningen eller användningen av statsunderstödet en annan juridisk form än vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte.

Räntor

Enligt 24 § i statsunderstödslagen ska mottagaren av statsunderstöd betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter på det belopp som återbetalas eller återkrävs, räknat från den dag då statsunderstödet betalades ut.

Enligt 25 § i statsunderstödslagen bör en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen betalas på beloppet, om det återkrävda beloppet inte betalas senast på den förfallodag som satts ut av statsbidragsmyndigheten.

När Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd som finansieras med Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), tillämpas på användningen av finansiering utöver statsunderstödslagen (688/2001) och speciallagstiftningen som beskrivs i kapitel 1.1 följande författningar: 

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (eur-lex.europa.eu) 
• Lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (537/2022) (Finlex.fi).

I enlighet med dessa lagar ska utöver det som beskrivs i kapitlen 1–5 följande villkor iakttas.

6.1 Obligatoriska bilagor till ansökan

• DNSH-bilagan på finska (pdf, skols.fi). Ifyllnadsexempel för DNSH-blanketter finns (på finska) i Europeiska kommissionens tekniska anvisning (pdf, europa.eu) 
• Det av bokföringslagen (1336/1997) senast bekräftade bokslutet
• Den senast godkända verksamhetsberättelsen

DNSH (Do No Significant Harm) 

Understöd kan beviljas endast sådana projekt som följer principen om att ”inte orsaka betydande skada” (Do No Significant Harm, DNSH). Enligt DNSH-principen får projektet inte omfatta sådana åtgärder som orsakar betydande olägenhet för något av de sex miljömålen i EU:s taxonomiförordning:

• Begränsning av klimatförändringen
• Anpassande till klimatförändringen
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Övergång till kretsloppsekonomi
• Förebyggande och begränsning av föroreningar
• Skydd och återställande av ekosystem och biologisk mångfald.

Den understödda kompetenstjänstens åtgärder får inte orsaka betydande skada under eller efter projektet. 

Hur DNSH-principen iakttas och hur man förbinder sig till den ska beskrivas i ansökan (separat bilaga). Dessutom kan Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning förutsätta en separat redogörelse av sökanden för hur DNSH-principen iakttas till stöd för beslutsfattandet efter att ansökningstiden gått ut. 

Mer information om DNSH-principen finns på Europeiska kommissionens webbsida. Finlands program för hållbar tillväxt (på finska) finns på statsrådets sida (valtioneuvosto.fi).
 

6.2 Förvarande av bokförings- och annat material

Mottagarna av finansiering skall binda sig till att förvara allt bokförings- och annat material med anknytning till finansiering till slutet av år 2032, om inte övrig EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning förutsätter en längre förvaringstid.

6.3 Samarbetsplikt och granskningsrätt

Mottagaren av finansiering bör samarbeta med kommissionen, Europeiska byrån för bedrägerikämpning, revisionsrätten och Europeiska åklagarmyndigheten om eller när de använder sin lagstadgade rätt till informationsåtkomst och granskningsrätt. Finanscontrollerfunktionen, finansministeriet, övriga ministerier, Statskontoret samt Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har rätt att utföra granskningar av användning och administration av RRF-finansiering hos mottagare av understöd.

6.4 Projektets kommunikation

Mottagaren av finansiering bör i all kommunikation sammankopplad med projektet ange finansieringens ursprung och försäkra sig om synligheten av Europeiska unionens finansiering. I kommunikationen bör både unionens logotyp (finansieringslogotyp) och benämningen ”Finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU” synliggöras.

6.5 Överlappande finansiering

Ifall projektet som finansieras beviljas överlappande finansiering via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens eller andra program hos unionen bör projektets kontaktperson utan dröjsmål kontakta Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning gällande saken.

6.6 Gemensamma projekt

I gemensamma projekt mellan flera aktörer som går ut på att mottagaren av statsunderstöd i enlighet med statsunderstödslagens 7.3 § vidarebefordrar understödet eller en del därav för användning av en annan aktör bör man utöver det som beskrivs i kapitel 2.3 ta i beaktande, att samarbetsplikten och granskningsrätten som beskrivs under punkt 6.3 gäller även aktören/aktörerna som understödet vidarebefordras till. 

I gemensamma projekt bör mottagaren av statsunderstöd skicka in följande dokument och information till servicecentret:

• Avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören som understödet vidarebefordras till 
• Redogörelse för varsin finansieringsandel och vilken aktör andelen vidarebefordras till (om det inte ingår i avtalet)
• Uppföljningsinformation om hur finansieringsandelen överförs till aktören som understödet vidarebefordras till i praktiken. En redovisning för betalningstransaktionerna för varje månad bör skickas in till servicecentret innan den 8. dagen månaden därpå. Ifall finansieringsandelar inte har betalts under den föregående månaden, bör även detta meddelas innan den 8. dagen månaden därpå.

6.7 Överlämnande av deltagaruppgifter

Mottagaren av understöd bör en gång i halvåret redovisa till Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning för antalet studerande som börjat utbildningen samt indikatoruppgifter om studerandes kön och åldersgrupp. Begäran om uppgifter skickas angående rapporteringsperioderna 1.1.– 31.6. och 1.7.–31.12. Även studerande som eventuellt avbrutit utbildningen räknas med som studerande som börjat utbildningen.

6.8 Överlämnande av uppgifter om förmånstagare

Penningtvättslagen och EU:s direktiv om penningtvätt förutsätter att ett företag eller en sammanslutning identifierar sina verkliga förmånstagare, anmäler deras uppgifter för registrering och ser till att uppgifterna är uppdaterade. Syftet med penningtvättslagen är att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, att främja avslöjande och utredning av sådan verksamhet och att effektivisera spårning och återtagande av brottsvinningen. Företagen ansvarar för identifierande av förmånstagare. Mer information om förmånstagaruppgifter kan du hitta på Patent- och registerstyrelsens webbsida.

Enligt RRF-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241, artikel 22) bör Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning samla in följande uppgifter om den verkliga ägaren och förmånstagaren (verkliga ägare och förmånstagare) av den slutliga mottagaren av finansiering: förnamn, efternamn och födelsedatum.

Avsaknad av rapportering av uppgifterna kan i enlighet med RRF-specialvillkoren leda till återkrav av finansiering.

Finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU