Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (senare Servicecentret) är en ny aktör inom utbildning och kunnande. Servicecentrets syfte och verksamhet är att befrämja utveckling av färdigheter hos befolkning i arbetsför ålder samt tillgång till kunnig arbetskraft. Servicecentret finansierar utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster huvudsakligen för sysselsatta personer. Genom sin verksamhet strävar Servicecentret efter att förstärka allas kunskaper och kunnande,
i synnerhet hos dem som enligt undersökningar i mindre mån deltar i vuxenutbildning och kontinuerligt lärande. Vi vill förstärka kunnande särskilt hos de personer i arbetsför ålder som har utfört högst grundskolan eller som har svaga baskunskaper.

Allmänna mål för statsunderstöd beviljade av Servicecentret är att finansiera utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster som hjälper arbetstagare och arbetsgivare att besvara behov av nya färdigheter i arbetslivet, eller förutsägbara förändringar i näringslivs- eller sysselsättningsstrukturen. Tjänster som finansieras kan hjälpa med nya behov av färdigheter som framkommer genom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt understöda nationella utbildnings- och kunskapsbaserade tjänstesystem.

Utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster kan kombinera undervisningsinnehåll från olika utbildningsnivåer eller utbildningsområden. Tjänsterna förverkligas huvudsakligen vid sidan om full- eller deltidsarbete.

Servicecentret riktar finansiering till projekt av olika slag och storlekar, som kombinerar olika slags undervisningsmetoder, innovation och olika aktörers samarbete. I samband med projekt som finansieras bör uppmärksamhet fästas särskilt vid hur man anskaffar studerande och uppsökande verksamhet. Understöd kan i viss mån användas till exempel till anskaffning av utrustning, producering av undervisningsmaterial och fortbildning för ordinarie undervisningspersonal. Vi uppskattar en anda som befrämjar experimentella projekt, möjlighet att skala upp förslag och pilotprojekt. Projekt som understöds strävar efter resultat eller alster som kan konsolideras och spridas i större omfattning.

Allmänna mål för utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster som understöds är huvudsakligen att:

1. försäkra tillgången till kunnig arbetskraft
2. höja kompetensnivån och sysselsättningsgraden
3. förebygga arbetslöshet bland annat inom omstrukturerade branscher
4. proaktivt besvara förändringar i färdigheter som behövs i arbetslivet
5. öka jämlikheten i deltagande samt förstärka deltagande av de i kontinuerligt lärande underrepresenterade grupperna
6. öka hållbar tillväxt och produktivitet, innovation, konkurrenskraft och välståndets nivå i samhället
7. utveckla stödande av inlärning av nytt på arbetsplatserna samt
8. förbättra nuvarande utbildnings- och kunskapsbaserade tjänstesystem.

Bakgrund: Branscher som lidit av coronapandemin

Begränsningsåtgärderna som orsakats av coronapandemin har kraftigt påverkat utsikterna på arbetsmarknaden inom servicesektorn, i synnerhet

1. turism- och restaurangbranschen,
2. kultursektorn samt
3. evenemangproduktion och evenemangsektorn.

Branscherna har lidit av betydligt kompetensutsläpp, vilket försvagar tillgången till kunnig arbetskraft. Med tanke på att dämpa och förebygga förstörningar inom arbetsmarknaden som orsakats av coronapandemin och det akuta säkerhetsläget i Europa är det ändamålsenligt att erbjuda kunskapsbaserade tjänster inom kontinuerligt lärande. Med statsunderstödda projekt kan man besvara de utmaningar som branscher som lidit av coronapandemin har bemött med att utveckla deras kunnande som redan är sysselsatta inom, eller övergår till branschen från andra områden, samt för de personer i arbetsför ålder som återvänder till branschen.

Helhetsbilden av arbetsmarknaden för år 2022 såg positiv ut innan krisen i Ukraina. Upplösningen av begränsningsåtgärder på våren kommer att ha inverkan på det delvisa återställandet av efterfrågan inom turism- och restaurangbranschen samt inom kultur- och evenemangsektorn, men samtidigt ser utsikten dyster ut över situationen i östra Europa. Den allmänna utsikten är att branscher som lidit av pandemin kommer att bemöta vidare utmaningar. Eventuella permitteringar och tillväxt i arbetslöshet kan sannolikt förväntas och bör besvaras med olika tjänster som utvecklar och lägger ut nya karriärvägar. Sanktionerna mot Ryssland kommer att ha inverkan på alla branscher i Finland.

Begränsningarna inom lufttrafik kommer att ha en betydlig inverkan på Helsingfors-Vanda flygplats, som är en internationell knutpunkt för flygtrafik särskilt i riktning mot Asien. Det finns en risk för att behovet av arbetskraft inom lufttrafiksektorn förminskar och därmed enormt ökar behovet för omskolning.

Samtidigt med de skedda utvecklingarna har den accelererade förändringen inom den inhemska audiovisuella (AV) branschen haft inverkan på kultur- och evenemangsektorerna. Utbildningsutbudet inom AV-kunnande motsvarar inte helt arbetsuppgifternas kompetenskrav och utbildning inom vissa arbetsuppgifter erbjuds inte alls för närvarande. Kompetensbristen inom AV-branschen och -uppgifter är stor: den mest kritiska bristen framkommer inom omfattande projektledning, förståelse av affärsverksamhet och kundservice, budgetering, samarbets- och ledningsförmåga samt ledarskapskompetens.

Efterfrågan för företag som erbjuder digitala tjänster har vuxit avsevärt inom de gångna två åren, men samtidigt har det skett permitteringar och arbetslösheten har vuxit. Kompetenskrav på digitala kunskaper samt kunskaper relaterade till den gröna omställningen, såsom kännedom om klimatförändringen och cirkulär ekonomi, har vuxit.

Mål

Turism- och restaurangbranschen

Vi ansöker för finansiering projekt som vid sidan om arbete kan flexibelt förbättra till exempel

• färdigheter i tillämpning av digitala lösningar (bland annat inom marknadsföring, sociala medier)
• färdigheter att använda robotikteknologi
• mångsidig kompetens särskilt inom restaurangbranschen (rengöring, framställning, övervakning, kundservice) och
• färdigheter att hantera automatisering.

Andra innehåll och teman kan vara till exempel: konceptutformning, färdigheter inom digital affärsverksamhet, färdigheter inom marknadsföring och varumärkesstrategi, språk- och kulturkunskaper, tjänsteutformning och personlig utformning, anpassning av tjänster, utveckling av kundtjänstupplevelser, förståelse av kundbeteende, hållbar utveckling, miljövänlighet och ansvarighet, servicens allt viktigare roll inom konsumtion, nätverksbildning och samarbete mellan företag samt upplevelse- och naturturism.

Syftet med projekten är att befrämja hållkraften och försäkra tillgången till kunnig arbetskraft inom branschen. Övriga mål är att främja yrkesövergång för att stärka personers konkurrenskraft på arbetsmarknaden, samt på lång sikt att standardisera och fastslå system för utveckling av färdigheter inom arbetslivet. Syftet med projekten kan vara fortsatt sysselsättning inom branschen antingen från andra arbetsuppgifter inom branschen, från andra branscher eller utanför arbetskraften. Utöver detta kan man sträva till att ordna kompletterande utbildning eller fortbildning på engelska till invandrare.

I projektansökan uppskattas arbetslivsrelaterade utgångspunkter och konkreta förslag. Understödda projekt bör dessutom särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

Kultursektorn

Inom kultursektorerna beaktas i allt större grad särskilt de följande inom allmänna arbetslivsrelaterade färdigheter:

• kunnande inom innovationer
• utnyttjande av digitala plattformar
• behärskande av digitala funktioner samt
• färdigheter inom marknadsföring och kännedom av immaterialrätt.

Inom yrkesspecifika färdigheter framkommer särskilt

• färdigheter inom konceptutformning
• färdigheter att tolka 3D-bilder
• behärskande av 3D-modellframställning (CAD/CAM/CAP/CNC)
• hantering av digitalt styrd produktionsutrustning och
• färdigheter inom ansökande av finansiering.

Det har även uppkommit ett stort behov av utveckling av färdigheter inom AV-teknologi, även utöver sektorsgränserna.

Kompletterande utbildning och fortbildning bör förverkligas raskt och flexibelt utgående från sektorns behov. Mer satsningar behövs även på utbildning vid yrkesbyte. Kompletterande utbildning och fortbildning riktar sig nu till stor del på examina, även om man borde fokusera på delar av examen eller även mindre helheter. I samband med kompetensutveckling bör man utveckla identifiering och erkännande av tidigare kompetens som anskaffats i arbetslivet, inkluderande formell, informell och icke-formell lärande. Satsningar bör inriktas även på studerandehandledning.

Projektens mål bör vara att främja kompetensutvecklingen och stärka arbetslivsrelaterade färdigheter först och främst hos frilansare och egenföretagare inom branschen, och i andra hand främja kompetensutvecklingen hos andra som är sysselsatta inom branschen. Utöver detta kan de som är sysselsatta inom andra eller samtidigt inom flera olika branscher tillhöra projektens målgrupp.

I ansökningarna uppskattas till exempel följande innehåll:

• förstärkning av arbetslivsrelaterade färdigheter hos dem som är sysselsatta inom konst (mångfalden inom yrkesprofiler)
• förstärkning av färdigheter inom nätverksbildning
• färdigheter att samarbeta med andra sektorer, inkluderande kännedom om andra sektorers verksamhets- och finansieringssystem
• färdigheter i personbranding och att sälja sin egen kompetens
• digital kompetens och särskilt AV-kompetens
• utnyttjande av färdigheter och resurser i anknytning med kulturell mångfald
• färdigheter inom kulturell hållbarhet.

Andra innehåll och teman kan vara i synnerhet: konceptutveckling, marknadsföring, färdigheter inom sociala medier, kunskap om spelsektorn, färdigheter inom företagsekonomi, färdigheter inom e-handel, språkkunskaper och internationalisering, förståelse av upplevelsernas och servicens allt viktigare roll inom konsumtion, den av digitalisering förändrade incitamentsstrukturen, planering och produktion av produkter och service utgående från nätverksbildning, sektoröverskridande verksamhet och tjänsteutformning.

I projektansökan uppskattas arbetslivsrelaterade utgångspunkter och konkreta förslag. Understödda projekt bör dessutom särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

Evenemangsektorn

Inom arbetslivsrelaterade färdigheter på evenemangsektorn blir AV-färdigheter, evenemang- och presentationsteknik, kommersiella färdigheter samt marknadsförings- och försäljningsfärdigheter, kunnande inom virtuella miljöer, digitala kunskaper samt utveckling av kundservice allt viktigare.
När begränsningarna ger efter, bör man stödja i synnerhet dem som återvänder till branschen med kompetensutvecklande tjänster. En utmaning inom branschen är brist på standardisering av färdigheter, brist på fastställd utbildning, brist på metoder och verktyg för identifiering av kompetenser samt mångfalden av utbildningsbakgrunder inom sektorn.

Syftet med utbildnings- och kompetenstjänster som finansieras på kort sikt är att besvara i synnerhet den utökade bristen på kvalificerad arbetskraft inom sektorn både vid företag av alla storlekar, samt bland frilansare och egenföretagare på sektorn. Man bör satsa särskilt på färdigheter inom AV-teknologi både bland själva AV-teknikerna och dem som är sysselsatta med andra uppgifter inom branschen, och på evenemangsproducenternas kommersiella färdigheter och färdigheter inom mässor, utställningar och byggande av evenemang. Understödda projekt bör särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

Viktiga teman inom sektorn är att

• förstärka känslan av säkerhet hos kunder och på sektorn
• stabilisera den inhemska och internationella marknaden
• reagera på snabba förändringar av kundbehov
• försäkra resurser och färdigheter
• försäkra investeringar via färdigheter (att minimera riskerna av brist på kvalificerad arbetskraft)
• undvika sektorns sammanbrott (hållkraften av arbetsmarknaden) samt
• höja sektorns attraktionskraft.

Medel för att möjliggöra detta kan vara att till exempel förstärka färdigheter inom kunddrivna tjänster, förstärka ekosystemets sammanhållning, förstärka synligheten och standardiseringen av färdigheter som krävs på sektorn och stödja ny företagsverksamhet och nya innovationer.

På lång sikt strävar man efter att främja effektivisering av affärsverksamhet (kommersiella färdigheter och färdigheter att leda företagsverksamhet), standardisering av färdigheterna på sektorn samt att försäkra etisk och långsiktig affärsverksamhet inom sektorn. Syftet med projekten är att undvika den skada på ekosystemet som kunde orsakas av sektorns omstrukturering samt att förebygga utsläppet av kvalificerad arbetskraft som påföljd av de snabba förändringarna av behov av färdigheter. Man bör kunna reagera på den permanenta förändringen av konsumentbeteende och konsumtion av evenemang inom sektorn samt på tillväxten av teknisk utveckling.

Evenemangsektorn är i mitten av professionalisering, upprättande av institutioner och uppgång. Denna utveckling bör stödas med utbildning och identifiering av kompetens. Med utvecklande av kompetens är det även möjligt att förstärka kompetensidentiteten hos dem som sysselsätter sig inom branschen och den allmänna branschidentiteten samt bygga modeller för standardiserad utveckling av kompetenser inom den sakta förbättrande branschen. Projekten kan dessutom förstärka kunddriven verksamhet (utnyttjande av data och digitalisering samt förstärkning av branschens allmänna standarder).

I projektansökan uppskattas arbetslivsrelaterade utgångspunkter och konkreta förslag. Understödda projekt bör dessutom särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd bland annat för:

• en eller flera delar av yrkesinriktad examen, en kombination därav eller mindre helheter, även i form av läroavtalsutbildning
• högskolning, vars syfte är att avlägga en del av examen
• fritt bildningsarbete
• verksamhet som främjar studier och deltagande i utbildning
• utveckling av och experimentering med branschens verksamhet
• samprojekt samt
• kombinationer av de ovannämnda exemplaren.

Servicecentret beviljar inte statsunderstöd till exempel för:

• avläggande av hela högskoleexamen
• avläggande av hela yrkesinriktade examen
• företagsekonomisk verksamhet
• utbildning som förbereder till yrkesverksamhet
• personal- eller arbetsmarknadsutbildning eller
• utbildning, som kan anordnas inom ramen för läroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Rättsgrund

• Statsunderstödslagen 688/2001
• Lagen om servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021

Statsunderstöd från Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan beviljas till exempel anordnare av yrkesutbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och högskolor. En noggrannare beskrivning på vem som kan ansöka om understöd finns i lagstiftningen gällande servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Lagen om servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 682/2021 2 Kap. 8 §).

Anordnare av yrkesutbildning och högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski- och Virta- informationsresurserna. Regeringen förbereder ett lagförslag om motsvarande plikt för anordnare av fritt bildningsarbete gällande utbildning finansierad av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Mottagare av understöd bör även föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten enligt Servicecentrets anvisningar. 

I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas (se Allmänna anvisningar, kapitel 1.8 Samprojekt) (pdf).

Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter genomförande av projektet. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan vidare konsolideras, etableras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas 31.12.2024. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.

Statsunderstöd täcker de totala kostnaderna för att organisera utbildnings- och kompetenstjänsten. Servicecentrets statsunderstöd kräver inget självfinansieringsandel. Statsstöd regleras av statsunderstödslag (688/2001). Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga.

Understöd utlyses till ett belopp av 8 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period av flera år, men skall ändå användas innan slutet på år 2024.

Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det som avsetts (under 75 %), bör understöd återbetalas. I sådant fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta.

Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Det verksamhet som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller riktas på verksamhet som kan anordnas inom ramen för yrkesläroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett. Ansökningstiden avslutas 16.5.2022 klockan 16.15.

Ansökande ska ta del av och följa de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd om inte Servicecentret skilt anvisar om annat.

Ytterligare information och rådgivning i första hand på adressen rahoitus@jotpa.fi.

Mikko Mähönen, tel. +358 295 331 343

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@jotpa.fi.

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

• Projektet motsvarar understödets syfte och mål.
• I genomförandeplanen motiveras en aktuell brist på utbildning eller utveckling av kunnande inom arbetslivet som projektet ämnar lätta på, eller projektet testkör nya koncept.
• Planerna på hur man anskaffar studerande och genomför marknadsföring är realistiska och av hög kvalitet.
• Planen på förverkligande av projektet är tydlig och färdig att förverkligas och projektet följer en ekonomisk och effektiv strategi.
• Projektet innehåller en tydlig plan på hur man följer upp projektets verksamhet och effekt under hela projektet.
• Projektets resultat och alster kan skalas upp och spridas i större omfattning.
• Ansökaren av understödet agerar samhällsansvarligt. 
• Tidtabellen i planen på förverkligande av projektet är realistisk.

Besluten om finansiering fattas under juni 2022 eller senast när alla ansökningar har behandlats. Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till aktören som anges i ansökan samt till den ansökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på denna ansökningssida.

Ansökningstiden har avslutats 16.5.2022.