DHL Supply Chain: : Allt blir inte klart på en gång, utan hela tänkesättet måste förändras

Anna Niemelä har redigerat denna artikel om David Heroks tankar.

DHL Supply Chain började för ungefär fyra år sedan öka hela arbetsgemenskapens förståelse för utmaningar i lärandet och utveckla rutinerna i arbetet så att de bättre stöder arbetstagare som lär sig på olika sätt.

Sporren att göra detta kom när företaget antogs till Arbetarnas Bildningsförbunds projekt OPPI-VA. DHL har som företag ett globalt mål att stärka mångfalden på olika sätt, vilket och stöder beaktandet av
inlärningssvårigheter.

DHL Supply Chain inledde arbetet med att sammankalla en grupp med representanter för personalenheterna, arbetsledningen och arbetstagarna. De gick igenom hur inlärningssvårigheter på verkar arbetslivet med hjälp av webbplatsen Työ sujuvaksi. Information om insikter och god praxis spreds vidare genom gruppen, och medlemmarna kunde också förändra företagets rutiner.

Enligt DHL Supply Chain (Finland) Oy:s huvudförtroendeman David Herok fungerade modellen bra.

- Vi märkte genast från början att vi inte visste så mycket om inlärningssvårigheter. Detta trots att omkring 10 procent av alla vuxna har diagnostiserats med inlärningssvårigheter.

En viktig lärdom var enligt Herok att inlärningssvårigheter inte gör en person dum, utan att personen bara tänker på ett annat sätt än andra.

- Personer med inlärningssvårigheter använder på grund av sina utmaningar olika metoder som kan förtydliga och underlätta arbetet. Om alla kan använda dessa metoder kan det vara berikande. De gamla metoderna kanske inte är så smarta, men de har inte åtgärdats eftersom man har tänkt att de fungerar.

Herok berättar att man inom DHL har fäst uppmärksamhet vid Työ sujuvaksi-guidens teman, till exempel identifiering av utmaningar med lärande, olika konkreta hjälpmedel, att ta upp saker till diskussion och kommunikation. Utbildning för cheferna har haft en viktig roll i förändringen.

- Vi har försökt förbättra interaktionen och öka diskussionen. Cheferna måste tala med arbetstagarna och fråga om det finns något som är svårt. Om man inte talar om saker är det svårt att förändra dem.

En av de viktigaste insikterna enligt Herok är att man har börjat tänka mer på att kommunikation kan ske i flera kanaler, så att man utöver skriftliga meddelanden berättar om nya saker muntligt och visuellt, exempelvis med hjälp av videor.

- En sådan modell används exempelvis i ett projekt för en rökfri arbetsplats. Utöver kommunikation i flera kanaler behöver människor mycket tid för att anpassa sig till förändringar, och det måste finnas utrymme för att hantera de känslor som förändringarna ger upphov till, berättar Herok.

Herok anser att tydlig och väl uttänkt kommunikation har en central betydelse även med tanke på den psykiska belastningen.

- Människor upplever mycket belastning, och om man kan minska den genom god kommunikation så bör man göra det.

Heroks tips till företag som vill bli bättre på att upptäcka och ge stöd vid inlärningssvårigheter är att ta sig tid och vara tålmodig.

- Man blir inte klar på en gång eller med ett enda projekt. Man måste tänka på ett nytt sätt kring många saker, och man måste hela tiden komma ihåg att hålla fast vid förändringen. Jag brukar till exempel hela tiden hålla koll på att alla förstår vår kommunikation.

Artikeln har ursprungligen publicerats som en del av Synliggör allas kunnande – inlärningssvårigheter hos vuxna, utbildning och arbetsliv -publikationen som framställts av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.