Prognostiseringsrapport publicerad: Bakgrundsmaterial för tyngdpunkterna för finansiering av kompetenstjänster år 2023

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har publicerat en prognostiseringsrapport som behandlar bakgrundsinformation för tyngdpunkterna för finansiering av servicecentrets kompetenstjänster år 2023. Servicecentret ger årligen ut en prognostiseringsrapport, som identifierar de viktigaste och akutaste behoven inom kontinuerligt lärande. Målet är att identifiera särskilt sådana kompetensbehov som kan besvaras med att finansiera kompetenstjänster som är kortvarigare än examen och riktade bland annat till sysselsatta personer och personer utanför arbetskraften.

Prognostiseringsrapporten har publicerats på finska på servicecentrets webbsida under Julkaisut.

I prognostiseringsrapporten utvaldes följande temaområden som tyngdpunkter för kompetenstjänster för år 2023:

1. Främjande av grön övergång och digitalisering i arbetslivet
I Finland förekommer det betydliga kompetensbehov med anknytning till en grön övergång, eftersom förnyelsebara energikällor förnyas och tas i bruk i en allt högre grad på grund av utsläppsmål med anknytning till klimatförändringen och Rysslands anfallskrig. I främjande av digitalisering av arbetslivet har det framkommit kompetensbehov i synnerhet inom dataanalys och datasäkerhet. Kompetens inom utnyttjande av digitala verktyg berör alla uppgifter och nivåer på arbetsmarknaden.

2. Stödande av arbetslivets strukturomvandling med hjälp av kortvariga och kompletterande utbildningar
Ny och kunnig arbetskraft som kan utbildas med kortvariga och kompletterande utbildningar behövs snabbt inom alla tillväxtbranscher. Sådana branscher är till exempel livsmedelsproduktionsbranschen och vindkraftsbranschen. Man kan bidra till dragkraften av Finlands investeringsklimat med att komma fram med en prognostiserad helhetsbild av den nuvarande arbetskraftens färdigheter och framtida riktningar för dess utveckling inom den närmaste framtiden.

3. Utvecklande av utbudet av kvalificerande och kompletterande utbildningar inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom småbarnspedagogiken
Bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen och småbarnspedagogik prognostiseras fortfarande fortsätta under senare hälften av 2020-talet. Med att utveckla utbudet av kvalificerande och kompletterande utbildningar kan man öka tillgången till kompetent utländsk arbetskraft på dessa branscher.

4. Utvecklande av färdigheter hos personer som deltar mindre i utbildning
Det framkommer skillnader i deltagande i utbildning eller olika former av utvecklande av kompetens mellan personer i arbetsför ålder. För att stärka konkurrenskraften på arbetsmarknaden särskilt hos personer vars högsta nivå av utbildning är examen på grundstadiet bör man satsa på utveckling av kompetens hos dessa personer. Samtidigt skapar man förutsättningar för tillväxt av effektivitet på olika branscher. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid personer med inlärningssvårigheter.

5. Stödande av färdigheter hos personer med invandrarbakgrund i övergång till utbildning och uppgifter som motsvarar kompetensen
Kompetensen hos personer som är bosatta i Finland och som avlagt sin utbildning utanför Finland utnyttjas för tillfället inte till fullo. Flera personer är sysselsatta i arbetsuppgifter som inte motsvarar deras utbildning. Sysselsättning inom uppgifter som motsvarar utbildningen hos högutbildade utrikes födda eller utländska personer på arbetsmarknaden bör särskilt befrämjas. Detta kan främjas bland annat med karriärvägfrämjande kompetenstjänster inom kontinuerligt lärande som ordnas i samarbete med olika aktörer.

Dessutom granskar prognostiseringsrapporten övergripande teman som inverkar på Skols verksamhet och som har att göra med de ovannämnda tyngdpunkterna:

• stödande av högskolors strategi för kontinuerligt lärande – pilotförsök inom små kompetenshelheter
• stödande av effektivitet av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och inrättande av ny affärsverksamhet
• höjande av kompetens- och utbildningsnivån. 

I urvalet av kompetenstjänsternas tyngdpunkter för år 2023 har uppmärksamhet fästs både vid teman som främjar funktionaliteten av arbetsmarknaden, samt perspektiv på förnyande av Finlands näringsstruktur. Särskilt sådana kompetenshelheter har noterats som inte förutsätter avläggande av hela examen och som kompletterar det redan existerande utbudet på kompetenstjänster inom kontinuerligt lärande. Målet är att breda ut och sprida kompetenstjänsternas innehåll så att de blir en del av examensbaserade utbildningsinnehåll och annat utbildningsutbud inom kontinuerligt lärande.

Rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning har behandlat och definierat tyngdpunkterna i slutet av år 2022. Rådet beslöt om tyngdpunkterna den 21 december 2022 (Tyngdpunkterna i verksamhetsplanen för år 2023, pdf, skols.fi). Tyngdpunkterna kommer möjligen att uppdateras senare under år 2023 efter att det nya regeringsprogrammet färdigställts.

Målet med prognostiseringsarbetet som genomförs av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är att identifiera i synnerhet sådana kompetensbehov i arbetslivet, som det inte ännu finns etablerat eller passligt utbildningsutbud för i Finland.

Framtida identifierande av förändringar som tar plats i arbetslivet förutsätter alltmer databaserad analys av uppgifter. Producenter av prognostiseringsdata borde i praktiken ha en bättre helhetsuppfattning om utvecklingen av utbudet på arbetskraft inom olika branscher.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning utvecklar under åren 2023-2024 en informationstjänst för kontinuerligt lärande (Kompetensbehovskompassen) som kommer att samla in och vidarebearbeta prognostiseringsresultat från olika producenter av prognostiseringsdata. Kompetensbehovskompassens syfte är att fungera som ett interaktivt nationellt och regionalt forum för samarbete inom kontinuerligt lärande.