Projektunderstöd för utvecklande av hållbar och ansvarsfull turism

Syftet med statsunderstödet är att ordna utbildning för personer som är sysselsatta med, eller företagare inom turism och närliggande branscher. Syftet med utbildningen är att utöka den professionella kompetensen inom utvecklande av hållbar och ansvarsfull turism.

Med utbildningen som anordnas med hjälp av understödet stöds utnyttjande och ibruktagande av nya, mer hållbara och ansvarsfulla innovationer inom turism. Dessutom är målsättningen att besvara arbetsmarknadens regionala utmaningar i enlighet med målsättningarna i Finlands turismstrategi.

Understödet kan ansökas av

• anordnare av yrkesutbildning
• universitet och högskolor
• läroanstalter inom det fria bildningsarbetet
• Sameområdets utbildningscentral.

Även gemensamma projekt mellan flera olika aktörer kan förvekligas med statsunderstödet. I gemensamma projekt beviljas statsunderstödet till en aktör som sedan vidarebefordrar en del av understödet. Förfarandet som gäller gemensamma projekt har beskrivits under rubriken Gemensamma projekt. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) kan bevilja sammanlagt cirka 3 000 000 euro för detta statsunderstöd. 

Det kalkylmässiga priset för en studerande (beviljat understöd dividerat med det eftertraktade antalet studerande) kan vara högst 5 400 euro.

Målsättningen är att ordna kärnfulla och kortvariga kompetenstjänster som man enkelt kan delta i vid sidan om heltidsarbete. Verksamheten som finansieras skall vara avgiftsfri för deltagare. Helhetskostnaderna som orsakas av anordnandet av utbildningen skall täckas av statsunderstödet. 

Skols strävar efter att fatta besluten innan den 19 juni 2025.

Ett infomöte gällande ansökan om understöd ordnades den 1 april 2025. Under infomötet svarade vi på frågor som skickats in i förväg och frågor som ställdes under tillställningen. Infomötet ordnades på finska. 

Understödet beviljas som specialunderstöd i enlighet med vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Följande författningar tillämpas på understödet:

• statsunderstödslagen (688/2001)
• lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021)
• lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)
• lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)
• universitetslagen (558/2009)
• yrkeshögskolelagen (932/2014)
• lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)
• lagen om nationella studie- och examensregister (884/2917).

Turism och dess närliggande branscher har en betydlig inverkan på den finländska nationalekonomin och sysselsättningen. Det finns stor potential för tillväxt och export på branschen och således förekommer även avsevärda multiplikatoreffekter bland annat på passagerartrafik, kreativa branscher och livsmedelsindustrin. Ur nationalekonomins och regionernas synvinkel är utvecklande av turism som riktar sig till Finland det mest effektiva sättet att öka inkomsten från turismen.

Tillväxten av Finlands turism bör skapas på ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och etiskt hållbart sätt. Hållbart och ansvarsfullt utvecklande av turism förutsätter kunskaper i utnyttjande av mer hållbara innovationer som främjar tillväxt och efterfrågan på inhemsk och utländsk turism. Bland annat naturvärden och biodiversitet, utsläppskompensationer inom turism och cirkulär ekonomi, hållbarhetsrapportering samt innovations- och förnyelsekompetens står i centrum för nytt kunnande som främjar tillväxt. Dessutom bör nationellt, regionalt och lokalt samarbete ökas i företag inom turism.

Den största tillväxtpotentialen inom turism förekommer inom främjande av turismexport och produktion av mervärdestjänster av hög täckning för inhemska och utländska resenärer. Tillväxt uppstår även som resultat av innovationsverksamhet och samarbete mellan turism och andra branscher (i synnerhet kreativa branscher, motions- och välfärdstjänster, livsmedelsbranschen samt data- och kommunikationsteknologibranschen).

Hållbara strategier är en konkurrensfördel på den internationella turistmarknaden och kan användas för att inverka på konsumentval. I takt med verksamhetssätt som är genuint hållbara ökar även behovet av kompetens inom etisk marknadsföring och kommunikation, eftersom efterfrågan på tjänster påverkas mer och mer av hållbarhet. Samtidigt bör man i företag ta hand om den interna kompetensen i att undvika grönmålning och samhörande risker.

Strukturella förändringar som gäller hållbar tillväxt kan användas till att styra branschens utsikter på arbetsmarknaden till ett mer förutsebart och nationalekonomiskt sett mer effektivt håll. Exempel på detta är utökande av fast anställning genom utjämnande av säsongsvariationer, utvecklande av kompetens inom utnyttjande av nya innovationer och utökande av samarbete. Utmaningen är att det aktuella utbildningsutbudet inte fullt svarar på de varierande kompetensbehoven.

Nytt kunnande borde svara på de fyra huvudsakliga tyngdpunkterna som identifieras i Finlands turismstrategi. Tyngdpunkterna är

• att främja verksamhet i enlighet med principerna för hållbar utveckling
• att svara på den digitala omvälvningen
• att förbättra tillgängligheten med hänsyn till turismens behov och
• att säkerställa en verksamhetsmiljö som stöder konkurrensförmågan.

För tillfället står arbetsmarknadens struktur, samt utmaningar med tillgången till kompetent arbetskraft och matchningen av efterfrågan på och utbudet av arbetskraft som betydliga hinder för hållbar tillväxt inom turism. 

Osäkerhet på, och fragmentering av arbetsmarknaden är typiskt inom turism. Arbete erbjuds ofta med säsongbetoning, oregelbundet och som deltidsarbete, och en standardiserad och uppdaterad utbildningsbana saknas för en del uppgifter. Från synvinkeln av hållbar turism kan man med åtgärder som syftar i synnerhet på utjämnande av säsongvariationer sträva efter att öka antalet arbetsplatser med fast anställning och därigenom uppnå en mer stabil situation. Den största delen av företag inom turism är mikroföretag samt små och medelstora företag, och för tillfället har betydande centralisering inte tagit plats. 

Tillgången till kompetent arbetskraft var en utmaning även innan coronapandemin, och under pandemin fortsatte utmaningarna att öka. Situationen har fortfarande inte återställts efter dessa negativa utvecklingar. Utöver detta är branschens struktur känslig för konjunkturer. Nästan hälften av årsverket inom turism uppstår inom förplägnadsverksamhet och en tredjedel inom persontrafik och sammanhörande verksamhet. Programtjänster och researrangörer samt inkvarteringsverksamhet står båda för ungefär en tiondel av branschernas årsverke. 

Visit Finlands samarbetsmodell för storområden uppdelar Finland i fyra storområden inom turism: Lappland, Insjöfinland, huvudstadsregionen samt kustområdet och skärgården. Målsättningen för storområdesmodellen är att lägga grund för ett starkt utbud av tjänster och produkter med regional betoning samt skapa regionala varumärken med stor dragningskraft. För att säkerställa hållbar tillväxt är målsättningen en fördelning av tillväxten av övernattningsdygn över året, men även jämnare mellan olika områden.

Av storområdena lider Lappland av brist på arbetskraft, medan andra områden lider av matchningsproblem.

Strukturerna och särdragen för det verksamhetsområdesenliga storområdet bör tas i beaktande i understödsansökan. Dessutom uppmuntras sökande av understöd till att samarbeta med andra aktörer inom storområdet i skrivande av ansökan.

Material som kan utnyttjas i planeringen av ansökan om statsunderstöd: 

Arbets- och näringsministeriet:

Turismens inverkan på ekonomin - Arbets- och näringsministeriet (tem.fi)

Sysselsättningen inom turismen - Arbets- och näringsministeriet (tem.fi)

Finlands turismstrategi för 2022-2028 - Arbets- och näringsministeriet (tem.fi)

Visit Finland:

Vastuullinen matkailu (på finska) (visitfinland.fi)

Visit Finland ja Suomen kestävän kasvun ohjelma (på finska) (visitfinland.fi)

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning:

Kompetensbehovskompassen (på finska) (osaamistarvekompassi.fi)

Utbildningens målgrupp

Målgruppen för utbildningen eller kompetenstjänsten är i första hand personer som

• är sysselsatta eller arbetar som företagare inom turism, exempelvis
  • direktörer, experter och arbetstagare inom turism, inkvartering och transaktionstjänster
  • personer som är sysselsatta med andra uppgifter inom inkvarterings- eller förplägnadsverksamhet
  • personer som är sysselsatta med verksamhet inom uthyrning av fordon eller fritidsutrustning
  • personer som ansvarar för marknadsföring
  • reseguider och personer som är sysselsatta i resebyråer
  • personer som arbetar inom kultur-, idrotts- och rekreationsverksamhet
• är sysselsatta eller arbetar som företagare inom närliggande branscher till turism och vars arbetsuppgifter ligger nära turismbranschen eller är beroende av turism, exempelvis 
  • personer som är sysselsatta på kreativa branscher
  • personer som är sysselsatta inom data- och kommunikationsteknologi (ICT)
  • personer som är sysselsatta inom persontrafik
  • personer som är sysselsatta inom livsmedelsindustrin eller detaljhandel (i synnerhet personer som är verksamma inom tillverkning, försäljning eller marknadsföring av naturprodukter).

Målgrupperna för utbildningarna är i synnerhet personer, som är sysselsatta med ovannämnda uppgifter och vars högsta nivå av utbildning är på grundstadiet.

Som studerande till utbildningen som finansieras kan antas en person som har ett sådant behov av kompetens som definieras i statsunderstödsbeslutet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Arbetslösa arbetssökande kan inte vara den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. En arbetslös person kan dock på eget initiativ söka in och bli intagen i utbildningen. Man skall i princip inte anta sådana personer i utbildningen som redan är examensstuderande på heltid.

Utbildningens innehåll

Kompetenstjänsten som verkställs med understödet bör bestå av följande delområden:

Utvecklande av yrkeskompetens (minst 70 % av understödet)

Innehåll kan vara exempelvis:

• Kännedom om turismens miljöpåverkan och förebyggande av negativa hållbarhetseffekter
  • naturvärden, hållbarhet och biodiversitet
  • hållbarhetsrapportering (ESG) i synnerhet för mikroföretag samt små och medelstora företag
  • annan mätning av miljöpåverkan och utnyttjande av mätningsdata
  • ökande och utvecklande av utsläppskompensationer
  • ledarskap inom cirkulär ekonomi och miljöpåverkan
• Kunnande inom stöd för lokal och regional turism
  • marknadsföring och branding
  • utvecklande av platsspecifik turism, byggande av nya samarbetsmodeller och gemensam eller platsspecifik marknadsföring
  • program- och evenemangproduktion
  • främjande av reseupplevelser som bygger på virtuell verklighet
• Företagsekonomisk kompetens
  • försäljning och marknadsföring, bland annat undvikande av risker som hör ihop med grönmålning
  • ansvarsfulla och hållbara upphandlingar
  • ansvarsfull tillväxt och utvecklande av företagsverksamhet
  • utvecklande av affärsverksamhet och tjänster inom cirkulär ekonomi
  • cirkulär ekonomi och klimatet som en möjlighet för affärsverksamhet
  • kännedom om tillgängligheten av kunnande inom olika branscher (bland annat kreativa branscher, data- och kommunikationsteknologi, livsmedelsindustrin)
  • innovations- och förnyelsekompetens samt utnyttjande av nya teknologier och innovationer över branschgränser
  • utnyttjande, produktifierande och kommersialisering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet

Innehållen för utbildning som regleras av lagen om yrkesutbildning skall följa examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Innehållen för utbildning som regleras av yrkeshögskolelagen eller universitetslagen skall redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller yrkeshögskolan eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning.

Motivering och studeranderekrytering

• studeranderekrytering som riktas till understödsansökans målgrupp i samarbete med arbetsgivare och intressentgrupper 
• framförande av den nytta som potentiella deltagare kan dra av utbildningen

Stöd för studier och deltagande i utbildning

• nödvändiga åtgärder inom språkstöd 
• nödvändiga grundläggande digitala färdigheter som hör ihop med avläggande av studier
• övriga potentiella stödåtgärder med hänsyn till målgruppens behov

Åtgärder inom vägledning och handledning

• karriärvägledning och utvecklande av karriärplaneringsfärdigheter
• handledning i lärandekompetens
• identifiering av inlärningssvårigheter och pedagogiskt stöd

Ytterligare information och rådgivning i första hand från den ansvariga för förberedande av understödet. Observera att din fråga kanske redan har besvarats här: Ofta frågade frågor gällande statsunderstöd (på finska) (skols.fi)

Användningstiden för understödet som beviljas börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 31 oktober 2026.

Ansökan om finansiering görs via e-tjänsten (sokundertsod.fi, statskontoret). Endast ansökningar som skickats in via e-tjänsten och som anlänt inom tidsfristen för ansökan samt undertecknats av en person som har namnteckningsrätt behandlas. Ansökningar som skickats in per brev, e-post, telefon eller på annat digitalt sätt eller på papper behandlas ej.

Sökanden ansvarar för att ansökan anländer inom utsatt tid. Beslutet om understöd skickas till sökanden per e-post via e-tjänsten.

Bruksanvisningar för sokunderstod.fi -sidan, identifiering och ansökan om understöd:

Ansökan om statsunderstöd - Sokunderstod.fi - Statskontoret 

Om det inte är möjligt att använda e-tjänsten eller det förekommer tekniska problem med inlämnandet av ansökan skall sökanden ta kontakt med statskontorets kundservice: 

Vid frågor om tjänsten eller tekniska problem:

tuki.haeavustuksia@valtiokonttori.fi

Kundtjänst per telefon må–fr kl. 9–16:

+358 295 50 3760

Minimikrav på beviljande av statsunderstöd

Ansökan om understöd skall fylla följande minimikrav:

• Målgruppen för utbildningen som verkställs med understödet motsvarar de målgrupper som beskrivits i ansökningsmeddelandet.
• Utbildningen har planerats så att en sysselsatt person kan avlägga utbildningen vid sidan om arbete.
• Verkställandet av utbildningen har förankrats hos verkställande arbetsgivarsamarbetspartner redan under ansökningstiden.
• Utbildningen som verkställs med understödet innehåller de handledningsåtgärder som beskrivs under rubriken Utbildningens innehåll.
• Kompetensinnehållen som verkställs i utbildningen har beskrivits på ett tydligt sätt i understödsansökan, exempelvis med noggrannhet av examensdel. Ifall sökanden om understöd är anordnare av yrkesutbildning, skall de yrkesexamen och examensdelar som kompetenstjänstens innehåll bygger på nämnas i ansökan.
• Sökanden om understöd har en plan på hur utbildningsmodellen eller kompetenstjänsthelheten som verkställs med understödet kommer att inkluderas i sökandens grundläggande verksamhet efter utgången av understödets användningsperiod.
• Enligt tidtabellen i färdplanen inleder minst hälften av det eftertraktade antalet studerande utbildningen innan datumet för inlämning av mellanredovisningen.

Antagningsgrunderna

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

Målsättning och effektivitet

• Tjänsten testar nya innehåll, innehållskombinationer eller strategier som främjar kontinuerligt lärande.
• Planen på uppföljningen och bedömningen av den med understödet genomförda verksamhetens målsättningar är övertygande. Mottagaren av understödet bedömer verksamheten tillsammans med arbetslivspartner och studerande.

Genomförande av verksamheten

• Tjänsten har planerats och verkställs i samarbete med arbetslivet.
• Tjänstens innehåll besvarar identifierade kompetensbehov.
• Medlen och kanalerna för studeranderekrytering har definierats på ett ändamålsenligt sätt och specificerats.
• Handledningen under studierna har planerats på ett professionellt sätt och verkställandet av handledningen ingår i tjänsten. Det är möjligt att förverkliga de planerade handledningsåtgärderna med det ansökta understödet.  

Kostnadsberäkning och finansiering

• Dispositionsplanen för understödet är helhetsekonomisk. Användningen av understödet allokeras till verkställande av utbildningen eller kompetenstjänsten.

Varje delområde bedöms på en skala från 0 till 2 (0 uppfylls ej, 1 uppfylls, 2 uppfylls väl). Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan. Regional efterfrågan tas i beaktande i bedömningsskedet. Samma geografiska verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, om efterfrågan enligt Skols bedömning inte är tillräcklig.

Förebyggande av dubbelfinansiering

Anordnaren av yrkesutbildning skall i ansökan om statsunderstöd avväga om den föreslagna utbildningen kan anordnas inom ramen för finansårets målinriktade antal studerandeår. I så fall finns det inga grunder för beviljande av statsunderstöd. 

Skols avväger och kontrollerar tillräckligheten av beviljade studerandeår utgående från statistiktjänsten Vipunens utfallsuppgifter innan betalningen av den andra finansieringsposten och i samband med kontrolleringen av slutredovisningen.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning betalar ut statsunderstödet i två rater. Den första raten betalas efter utgången av tidsfristen för sökande av ändring av understödsbeslutet. Den andra raten betalas ut efter att mellanredovisningarna kontrollerats. Den andra raten betalas ut endast om 50 % av det i understödsbeslutet eftertraktade antalet studerande har inlett utbildningen innan den 15 oktober 2025 och ifall projektet har framskridit enligt understödsbeslutet. Den första raten består av 50 % av summan av understödet och den andra raten av 50 % av summan av understödet.

Som en person som inlett utbildningen beräknas en person som tagit emot en sådan studierätt som är inskriven i Skols finansieringskällkod.

• Understödet får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.
• Understödet får användas endast inom den i understödsbeslutet specificerade tidsfristen.

Godtagbara kostnader

Godtagbara kostnader för understödet specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga Skols standardvillkor (skols.fi). De faktiska kostnaderna för projektet som beviljats understöd ska följas upp på ett separat kostnadsställe eller på motsvarande separata uppföljningsställe i bokföringen.

Mottagaren av understöd är förpliktad att konkurrensutsätta upphandlingar enligt förfarandet som beskrivs i Skols standardvillkor. 

Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Mottagare av statsunderstöd ska publicera uppgifterna om utbildningen som finansieras i Studieinfo-tjänsten.

Skyldighet att spara in uppgifter angående utbildningar i informationsresursen, att rapportera om studerandeuppgifter och att samla in studeranderespons

Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet ska föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (KOSKI).

Högskolor skall föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Högskolornas nationella informationsresurs (VIRTA).

Mottagaren av understöd ska rapportera de av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning fordrade uppgifterna om studerandena i början av utbildningen samt samla in respons från studerandena genom Skols studeranderapporteringssystem.

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare ska uppges) eller motsvarande nyttjanderätt ska beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av Skols. Mottagaren av understöd ska göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Utredningsskyldighet och återbetalningsskyldighet

En utredning av hur projektet som beviljats statsunderstöd framskrider ska lämnas in (mellanredovisning). En utredning av hur projektet förverkligats och hur statsunderstödet använts (slutredovisning) ska lämnas in senast vid det datum som anges i understödsbeslutet. 

Mottagaren av understöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd samt eventuell dröjsmålsränta, om understödet inte kan användas på det sätt som anges i understödsbeslutet.

Understödet kan inte ha använts på det sätt som anges i understödsbeslutet ifall antalet studerande som inlett studier är under 75 % av det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande. I så fall grundar sig beloppet på återbetalningen på antalet studerande som blivit ouppnått jämfört med det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande. 

Understöd ska återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i beslutet) multiplicerat med skillnaden av det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande och det förverkligade antalet studerande. Dessutom betalas eventuell dröjsmålsränta. 

I gemensamma projekt mellan flera aktörer kan statsunderstöd beviljas till en mottagare som i enlighet med statsunderstödslagens 7 § 3 moment kan vidarebefordra understödet eller en del därav för användning av en annan aktör för ett syfte som överensstämmer med beslutet om statsunderstöd. I så fall ska tillstånd för vidarebefordrande av understöd ingå i beslutet om statsunderstöd. Innan vidarebefordrande av statsunderstöd ska mottagaren av understöd ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören/aktörerna som genomför verksamheten eller projektet (den som understödet vidarebefordras till). 

Aktören som understödet vidarebefordras till ska ha utbildningsformenlig och laglig behörighet att anordna utbildning som finansieras med vidarebefordrat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpar aktören som understödet vidarebefordras till det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det vidarebefordrade understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildningen i informationsresurserna. 

Mottagaren av understöd är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande vidarebefordrat understöd. Mottagaren av statsunderstöd skall redovisa för användningen av statsunderstödet även beträffande vidarebefordrat understöd.

OBS! Vid gemensamma projekt anmäls i ansökningsblankettens kostnadsberäkning endast de utgiftskategorienliga kostnaderna för ansökans huvudansvariga sökande. Den utgiftskategorienliga kostnadsberäkningen för mottagare av vidarebefordrat understöd skickas in som en skild bilaga till ansökningsblanketten.