Färska undersökningsresultat skildrar vad personer i arbetsför ålder tänker om kontinuerligt lärande

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har publicerat resultaten av enkät- och intervjuundersökningarna som kartlade vad personer i arbetsför ålder tänker om kontinuerligt lärande. Undersökningarna har verkställts av Kantar Public.

Med undersökningarna får man mer information om lärande under karriären

I Finland ackumuleras utbildning hos högutbildade vuxna, medan de som har en lägre utbildningsnivå deltar tämligen litet i utbildning. Personer vars utbildning bygger endast på grundstadiet och personer som har svaga basfärdigheter deltar mindre i kontinuerligt lärande under sin karriär än andra. Enligt tidigare undersökningar ser även möjligheterna för lärande i arbetet ut att vara svagare på arbetarnivån än på tjänstemannanivån.

Enligt tidigare undersökningar förekommer det flera orsaker för att inte delta i utbildning. Resultaten av den färska enkätundersökningen förstärker tidigare undersökning och kommer med ny information som kan dras nytta av bland annat i planering av utbildningstjänster och befrämjande av möjligheter för lärande under karriären.

Syftet med de nya undersökningarna har varit att komma upp med fördjupande och kompletterande information om hur personer själva upplever deltagande i utbildning och lärande under yrkeskarriären, samt om hurdana faktorer som påverkar möjligheter och villighet att delta i utbildning. Eftersom den största delen av lärandet under karriären sker medan man arbetar, frågades det i undersökningen även om hur lärande i arbete omsätts i praktiken.

Undervisningsminister Li Andersson kommenterar resultaten av de färska undersökningarna: 

”Det är helt enkelt nödvändigt att satsa på kontinuerligt lärande. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet och ta reda på hurdana åtgärder som kan implementeras för att besvara problemen som lyfts upp av undersökningarna. Ökad och fördjupad kunskap om temat hjälper oss beslutsfattare att ta grundade beslut och göra strukturella förändringar för att öka jämlikheten i kontinuerligt lärande. Utbildning och kontinuerligt lärande tillhör alla.”

Kontinuerligt lärande upplevs som viktigt i enkätundersökningen, men möjligheter för lärande av nytt kunde förbättras

Bland annat följande resultat uppstod i enkätundersökningen:

Över 80 procent av finländare njuter av och upplever lärande av nytt som viktigt. Största delen av personer i arbetsför ålder litar på sina färdigheter att lära sig nytt och är glada och stolta över sina kunskaper. Helhetsbilden av finländarnas lärande under karriären ser enligt undersökningen alltså rätt bra ut.

Nästan 60 procent av alla svarande är nöjda med sina nuvarande utbildningsmöjligheter. De allra nöjdaste är studerande, personer i ledande ställning, högre tjänstemän, företagare och högt utbildade personer. De allra missnöjdaste med sina möjligheter är personer vars utbildning bygger på grundstadiet samt pensionstagare.

Att utbilda sig anses som rätt nyttigt: över 60 procent av svarande upplever till exempel att de har kunnat använda de färdigheter de lärt sig under kurser och utbildningar i sitt arbete. Nästan 60 procent upplever att deltagande i utbildning har ökat deras tillfredsställelse i livet. Enligt undersökningen upplever personer vars utbildning bygger endast på grundstadiet nyttan av utbildning som smärre, men samtidigt upplever de oftare än andra utbildningsgrupper att lämpliga utbildningar eller kurser inte varit tillgängliga för dem. Från tidigare undersökningar har man ändå kunnat dra den slutsatsen att särskilt de vars utbildning bygger på grundstadiet, alltså de som avlagt examen endast inom grundskolan, folkskolan eller mellanskolan, skulle ekonomiskt sett och från sysselsättningens synvinkel allra mest gynnas av utbildning.

Till och med 44 procent av svarande berättar att de skulle ha velat utbilda sig vidare. Bland annat samordning av studerandet och annat liv har upplevts som svårt och därmed utgjort ett hinder för tilläggsutbildning. Detta syns särskilt i kvinnornas svar. Även brist på tid och pengar framstår som centrala hinder för utbildning. Över 30 procent upplever dessutom att lämpliga utbildningar och kurser inte har varit tillgängliga för dem.

75 procent av sysselsatta personer upplever att deras färdigheter räcker för deras nuvarande arbete. Samtidigt anser hälften av svarandena att det egna arbetet kommer att ändras under de närmaste åren på ett sätt som kräver nya färdigheter för det förändrade arbetet. Nästan 70 procent av svarandena litar också på att de kan utveckla sina färdigheter så att de klarar av sig i arbetslivet även i framtiden.

Enligt undersökningen har upplevda inlärningssvårigheter en inverkan på flera saker. 11 procent av svarandena hade en fastställd diagnos av inlärningssvårigheter, så som läs- eller skrivsvårighet, perceptionssvårighet eller svårighet med matematik eller något annat som försvårar lärande. Dessutom upplever 11 procent av svarandena att de lider av något som liknar inlärningssvårigheter som förhindrar deras lärande, även om de inte skulle ha en fastställd diagnos av inlärningssvårigheter. I sådant fall talas det i undersökningen om en upplevd inlärningssvårighet.

Enligt undersökningens resultat är upplevda inlärningssvårigheter uppkopplade bland annat till hur man inställer sig till ens egna färdigheter och lärande. En upplevd inlärningssvårighet syns även i arbetslivet: egna kunskaper upplevs mer sällan än hos andra som tillräckliga för det nuvarande arbetet, och lärande i arbetet upplevs mer sällan innehålla inlärande av nya saker än hos andra. Enligt resultaten litar en person som lider av upplevda inlärningssvårigheter även mindre än andra på att kunna utveckla sina färdigheter så, att hen kunde klara av sig i arbetslivet även i framtiden.

Ungefär hälften av svarandena säger att de är nöjda med sin karriär och upplever att karriären är inspirerande. De allra nöjdaste med sin karriär är personer i åldern 60–69 år, de som har en högre ställning på arbetsmarknaden samt företagare. De allra missnöjdaste med sin karriär är de som har varit arbetslösa då de svarat på undersökningen, personer med låg utbildningsnivå samt personer som har antingen en fastställd diagnos av eller en upplevd inlärningssvårighet.

Undersökningarnas resultat publicerades på tisdagen den 10 januari 2023 vid ett tillfälle som arrangerats av servicecentret online. Undervisningsminister Li Andersson, forskningsdirektör Antti Kauhanen (Näringslivets forskningsinstitut ETLA), rektor Tuula Kortelainen (Hyria) och forskardoktor Soila Lemmetty (Itä-Suomen yliopisto) och erfarenhetsexpert Saana Alanko (Erilaisten oppijoiden liitto) närvarade vid tillfället för att kommentera resultaten.

En textad inspelning av tillfället (på finska) publiceras inom två veckor på YouTube-kanalen för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.

• Målgruppen för enkätundersökningen var finländare i åldern 20–69 år.
• Enkätundersökningen verkställdes som en online-undersökning i november 2022.
• 2010 personer svarade på undersökningen.
• Datainsamlingen bestod av alla utbildningsnivåer, men andelen av personer med lägre utbildningsnivå höjdes för att försäkra pålitligheten av särskilda granskningar.
• Som stöd för enkätundersökningen verkställdes även en intervjuundersökning som bestod av 10 personers intervjuer på deras erfarenheter av kontinuerligt lärande. Sex av svarandena hade en utbildning på andra stadiet och fyra av svaranden hade en utbildning på grundstadiet.