Behandling av de kortsiktiga och långsiktiga effekterna av coronapandemin

Statsunderstöd

Ansökningstid: 4.4.2022 16:15 - 16.5.2022 16:15

Ansökningstiden har avslutats.

4.7.2022

Statsunderstöd beviljas för 73 projekt på sommaren 2022

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har beviljat statsunderstöd till belopp av sammanlagt 15,8 miljoner på sommaren 2022.

Sammanfattning

Syftet med detta statsunderstöd är att

besvara de utmaningar som branscher som lidit av coronapandemin har med att bemöta behovet av kunnig arbetskraft (i synnerhet inom turism- och restaurangbranschen, samt kultur- och evenemangsektorn)
utöka färdigheter som behövs i arbetslivet, lägga ut nya karriärvägar samt förebygga branschernas kompetensutsläpp samt
proaktivt besvara de utmaningar som de ifrågavarande branscherna har bemött på grund av förändringar i det internationella säkerhetsläget.

Understödet kan ansökas av

yrkesinriktade läroanstalter,
läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och
högskolor.

Bakgrund: Branscher som lidit av coronapandemin

Begränsningsåtgärderna som orsakats av coronapandemin har kraftigt påverkat utsikterna på arbetsmarknaden inom servicesektorn, i synnerhet

turism- och restaurangbranschen,
kultursektorn samt
evenemangproduktion och evenemangsektorn.

Branscherna har lidit av betydligt kompetensutsläpp, vilket försvagar tillgången till kunnig arbetskraft. Med tanke på att dämpa och förebygga förstörningar inom arbetsmarknaden som orsakats av coronapandemin och det akuta säkerhetsläget i Europa är det ändamålsenligt att erbjuda kunskapsbaserade tjänster inom kontinuerligt lärande. Med statsunderstödda projekt kan man besvara de utmaningar som branscher som lidit av coronapandemin har bemött med att utveckla deras kunnande som redan är sysselsatta inom, eller övergår till branschen från andra områden, samt för de personer i arbetsför ålder som återvänder till branschen.

Helhetsbilden av arbetsmarknaden för år 2022 såg positiv ut innan krisen i Ukraina. Upplösningen av begränsningsåtgärder på våren kommer att ha inverkan på det delvisa återställandet av efterfrågan inom turism- och restaurangbranschen samt inom kultur- och evenemangsektorn, men samtidigt ser utsikten dyster ut över situationen i östra Europa. Den allmänna utsikten är att branscher som lidit av pandemin kommer att bemöta vidare utmaningar. Eventuella permitteringar och tillväxt i arbetslöshet kan sannolikt förväntas och bör besvaras med olika tjänster som utvecklar och lägger ut nya karriärvägar. Sanktionerna mot Ryssland kommer att ha inverkan på alla branscher i Finland.

Begränsningarna inom lufttrafik kommer att ha en betydlig inverkan på Helsingfors-Vanda flygplats, som är en internationell knutpunkt för flygtrafik särskilt i riktning mot Asien. Det finns en risk för att behovet av arbetskraft inom lufttrafiksektorn förminskar och därmed enormt ökar behovet för omskolning.

Samtidigt med de skedda utvecklingarna har den accelererade förändringen inom den inhemska audiovisuella (AV) branschen haft inverkan på kultur- och evenemangsektorerna. Utbildningsutbudet inom AV-kunnande motsvarar inte helt arbetsuppgifternas kompetenskrav och utbildning inom vissa arbetsuppgifter erbjuds inte alls för närvarande. Kompetensbristen inom AV-branschen och -uppgifter är stor: den mest kritiska bristen framkommer inom omfattande projektledning, förståelse av affärsverksamhet och kundservice, budgetering, samarbets- och ledningsförmåga samt ledarskapskompetens.

Efterfrågan för företag som erbjuder digitala tjänster har vuxit avsevärt inom de gångna två åren, men samtidigt har det skett permitteringar och arbetslösheten har vuxit. Kompetenskrav på digitala kunskaper samt kunskaper relaterade till den gröna omställningen, såsom kännedom om klimatförändringen och cirkulär ekonomi, har vuxit.

Mål

Turism- och restaurangbranschen

Vi ansöker för finansiering projekt som vid sidan om arbete kan flexibelt förbättra till exempel

färdigheter i tillämpning av digitala lösningar (bland annat inom marknadsföring, sociala medier),
färdigheter att använda robotikteknologi,
mångsidig kompetens särskilt inom restaurangbranschen (rengöring, framställning, övervakning, kundservice) och
färdigheter att hantera automatisering.

Andra innehåll och teman kan vara till exempel: konceptutformning, färdigheter inom digital affärsverksamhet, färdigheter inom marknadsföring och varumärkesstrategi, språk- och kulturkunskaper, tjänsteutformning och personlig utformning, anpassning av tjänster, utveckling av kundtjänstupplevelser, förståelse av kundbeteende, hållbar utveckling, miljövänlighet och ansvarighet, servicens allt viktigare roll inom konsumtion, nätverksbildning och samarbete mellan företag samt upplevelse- och naturturism.

Syftet med projekten är att befrämja hållkraften och försäkra tillgången till kunnig arbetskraft inom branschen. Övriga mål är att främja yrkesövergång för att stärka personers konkurrenskraft på arbetsmarknaden, samt på lång sikt att standardisera och fastslå system för utveckling av färdigheter inom arbetslivet. Syftet med projekten kan vara fortsatt sysselsättning inom branschen antingen från andra arbetsuppgifter inom branschen, från andra branscher eller utanför arbetskraften. Utöver detta kan man sträva till att ordna kompletterande utbildning eller fortbildning på engelska till invandrare.

I projektansökan uppskattas arbetslivsrelaterade utgångspunkter och konkreta förslag. Understödda projekt bör dessutom särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

Kultursektorn

Inom kultursektorerna beaktas i allt större grad särskilt de följande inom allmänna arbetslivsrelaterade färdigheter:

kunnande inom innovationer,
utnyttjande av digitala plattformar,
behärskande av digitala funktioner samt och
färdigheter inom marknadsföring och kännedom av immaterialrätt.

Inom yrkesspecifika färdigheter framkommer särskilt

färdigheter inom konceptutformning,
färdigheter att tolka 3D-bilder,
behärskande av 3D-modellframställning (CAD/CAM/CAP/CNC),
hantering av digitalt styrd produktionsutrustning och
färdigheter inom ansökande av finansiering.

Det har även uppkommit ett stort behov av utveckling av färdigheter inom AV-teknologi, även utöver sektorsgränserna.

Kompletterande utbildning och fortbildning bör förverkligas raskt och flexibelt utgående från sektorns behov. Mer satsningar behövs även på utbildning vid yrkesbyte. Kompletterande utbildning och fortbildning riktar sig nu till stor del på examina, även om man borde fokusera på delar av examen eller även mindre helheter. I samband med kompetensutveckling bör man utveckla identifiering och erkännande av tidigare kompetens som anskaffats i arbetslivet, inkluderande formell, informell och icke-formell lärande. Satsningar bör inriktas även på studerandehandledning.

Projektens mål bör vara att främja kompetensutvecklingen och stärka arbetslivsrelaterade färdigheter först och främst hos frilansare och egenföretagare inom branschen, och i andra hand främja kompetensutvecklingen hos andra som är sysselsatta inom branschen. Utöver detta kan de som är sysselsatta inom andra eller samtidigt inom flera olika branscher tillhöra projektens målgrupp.

I ansökningarna uppskattas till exempel följande innehåll:

förstärkning av arbetslivsrelaterade färdigheter hos dem som är sysselsatta inom konst (mångfalden inom yrkesprofiler),
förstärkning av färdigheter inom nätverksbildning,
färdigheter att samarbeta med andra sektorer, inkluderande kännedom om andra sektorers verksamhets- och finansieringssystem,
färdigheter i personbranding och att sälja sin egen kompetens,
digital kompetens och särskilt AV-kompetens,
utnyttjande av färdigheter och resurser i anknytning med kulturell mångfald och
färdigheter inom kulturell hållbarhet.

Andra innehåll och teman kan vara i synnerhet: konceptutveckling, marknadsföring, färdigheter inom sociala medier, kunskap om spelsektorn, färdigheter inom företagsekonomi, färdigheter inom e-handel, språkkunskaper och internationalisering, förståelse av upplevelsernas och servicens allt viktigare roll inom konsumtion, den av digitalisering förändrade incitamentsstrukturen, planering och produktion av produkter och service utgående från nätverksbildning, sektoröverskridande verksamhet och tjänsteutformning.

Evenemangsektorn

Inom arbetslivsrelaterade färdigheter på evenemangsektorn blir AV-färdigheter, evenemang- och presentationsteknik, kommersiella färdigheter samt marknadsförings- och försäljningsfärdigheter, kunnande inom virtuella miljöer, digitala kunskaper samt utveckling av kundservice allt viktigare.
När begränsningarna ger efter, bör man stödja i synnerhet dem som återvänder till branschen med kompetensutvecklande tjänster. En utmaning inom branschen är brist på standardisering av färdigheter, brist på fastställd utbildning, brist på metoder och verktyg för identifiering av kompetenser samt mångfalden av utbildningsbakgrunder inom sektorn.

Syftet med utbildnings- och kompetenstjänster som finansieras på kort sikt är att besvara i synnerhet den utökade bristen på kvalificerad arbetskraft inom sektorn både vid företag av alla storlekar, samt bland frilansare och egenföretagare på sektorn. Man bör satsa särskilt på färdigheter inom AV-teknologi både bland själva AV-teknikerna och dem som är sysselsatta med andra uppgifter inom branschen, och på evenemangsproducenternas kommersiella färdigheter och färdigheter inom mässor, utställningar och byggande av evenemang. Understödda projekt bör särskilt fokusera på uppsökande verksamhet och hur man anskaffar studerande.

Viktiga teman inom sektorn är att

förstärka känslan av säkerhet hos kunder och på sektorn,
stabilisera den inhemska och internationella marknaden,
reagera på snabba förändringar av kundbehov,
försäkra resurser och färdigheter,
försäkra investeringar via färdigheter (att minimera riskerna av brist på kvalificerad arbetskraft),
undvika sektorns sammanbrott (hållkraften av arbetsmarknaden) samt och
höja sektorns attraktionskraft.

Medel för att möjliggöra detta kan vara att till exempel förstärka färdigheter inom kunddrivna tjänster, förstärka ekosystemets sammanhållning, förstärka synligheten och standardiseringen av färdigheter som krävs på sektorn och stödja ny företagsverksamhet och nya innovationer.

På lång sikt strävar man efter att främja effektivisering av affärsverksamhet (kommersiella färdigheter och färdigheter att leda företagsverksamhet), standardisering av färdigheterna på sektorn samt att försäkra etisk och långsiktig affärsverksamhet inom sektorn. Syftet med projekten är att undvika den skada på ekosystemet som kunde orsakas av sektorns omstrukturering samt att förebygga utsläppet av kvalificerad arbetskraft som påföljd av de snabba förändringarna av behov av färdigheter. Man bör kunna reagera på den permanenta förändringen av konsumentbeteende och konsumtion av evenemang inom sektorn samt på tillväxten av teknisk utveckling.

Evenemangsektorn är i mitten av professionalisering, upprättande av institutioner och uppgång. Denna utveckling bör stödas med utbildning och identifiering av kompetens. Med utvecklande av kompetens är det även möjligt att förstärka kompetensidentiteten hos dem som sysselsätter sig inom branschen och den allmänna branschidentiteten samt bygga modeller för standardiserad utveckling av kompetenser inom den sakta förbättrande branschen. Projekten kan dessutom förstärka kunddriven verksamhet (utnyttjande av data och digitalisering samt förstärkning av branschens allmänna standarder).

Finansiering och finansieringsperiod

Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas 31.12.2024. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.

Statsunderstöd täcker de totala kostnaderna för att organisera utbildnings- och kompetenstjänsten. Servicecentrets statsunderstöd kräver inget självfinansieringsandel. Statsstöd regleras av statsunderstödslag (688/2001). Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga.

Understöd utlyses till ett belopp av 8 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period av flera år, men skall ändå användas innan slutet på år 2024.

Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av ett statsunderstöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det som avsetts (under 75 %), bör understöd återbetalas. I sådant fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta.

Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Det verksamhet som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller riktas på verksamhet som kan anordnas inom ramen för yrkesläroanstaltenliga beslut över prestationer för målinriktade studieår.

Ytterlig information:

Ansökan och anvisningar

Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett.

Sökande ska ta del av och följa [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi) om inte servicecentret skilt anvisar om annat. Dessutom bör sökanden följa de anvisningar som ges i detta ansökningsmeddelande, i beslutet om understöd och annars av servicecentret.

Ansökningar om understöd bedöms av flera sakkunniga. Det slutgiltiga beslutet om understöd fattas av den ansvariga för förberedande av understödet.

Kommentarer om ansökningar om understöd kan frågas i myndighetssamarbete bland annat från arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, NTM-centraler samt regionförvaltningsverken. Dessutom kan kommentarer frågas av relevanta intressentgrupper, så som organisationer som har att göra med arbetslivet.

Vad kan vi finansiera?

Eventuella innehåll av tjänsten som understöds baserar sig på lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021), statsunderstödslagen (688/2021) samt lagstiftningarna gällande olika utbildningsformer inom reglerad utbildning (punkterna 1–5 nedan).

Statsunderstödet kan användas för genomförande av studerandeantagning och stödåtgärder under studierna. Vid verkställandet av dessa åtgärder, som kan förverkligas som en köpt tjänst från privata aktörer eller från den icke vinstdrivande sektorn, kan man även dra nytta av samarbetet inom samprojekt med andra utbildningsanordnare vid yrkesinriktade läroanstalter, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet eller högskolor. Anvisningar gällande samprojekt, tjänsteupphandlingar och plikten för mottagare av understöd att konkurrensutsätta tjänster kan du hitta i [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi)].

Anordnare av yrkesinriktad utbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, universitet eller högskolor kan inte använda statsunderstödet för företagsekonomisk verksamhet eller verksamhet, vars syfte är att utveckla en fortbildningsprodukt som säljs på den öppna marknaden. Verksamheten som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller orsaka betydliga störningar på marknaden eller i konkurrensen. Understödet bör täcka alla kostnader som orsakas av utbildningen. Ifall beslutet om statsunderstöd inte skilt tillåter det, skall studieavgifter inte tas ut för utbildning som finansieras av servicecentret.
Understöd kan ansökas för kombinationer av alla innehåll som nämns nedan. För att stöda målsättningen av att höja utbildningsnivån, uppmuntrar vi sökande att verkställa i synnerhet sådana kompetenstjänster som överskrider olika utbildningsnivåer.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan bevilja statsunderstöd för
1) anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017)
Innehållen av yrkesinriktad utbildning bör vara sådana, att de kan inkluderas i examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.
Understöd kan inte användas för anordnande av sådan yrkesinriktad utbildning som läroanstalten kan i praktiken ordna inom ramen för målinriktade statsandelsprestationer, alltså med sin basfinansiering.
Anordnare av yrkesinriktad utbildning bör i samband med ansökan lämna in en plan på användningen av prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering under användningstiden av understödet. Servicecentret bedömer dispositionsplanen och tillräckligheten av prestationerna utgående från under beslutstidspunkten tillgänglig information.

Prestationer som uppstår inom utbildning som finansieras av servicecentret tas inte i beaktande som prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering, utan understödet bör täcka alla kostnader som uppstår av utbildningen.
2) utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)

3) anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar
Universitet kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Universitet kan anordna specialistutbildning med statsunderstödet. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna universitetet eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

4) anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare
Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid yrkeshögskolor eller som tidigare har anordnats som en del av examen. Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna specialistutbildning eller utbildning som är avsedd för invandrare och vars målsättning är att ge språkliga och andra nödvändiga färdigheter inför yrkeshögskolestudier. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.

5) anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)

6) verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning,
Innehåll kan vara till exempel

innovativa åtgärder inom studerandeantagning
pilotprojekt inom nya modeller av deltagande i utbildning
individuellt anpassad studie-, arbetslivs- och karriärhandledning
utbildande av arbetsplatshandledare som stöd för lärande i arbetet på arbetsplatser
åtgärder inom utvecklande av inlärningsförutsättningar
åtgärder inom höjande av motivation för studerande
övriga åtgärder som främjar deltagande samt utvecklande av och experimentering med nya metoder och verksamhetsformer.

Ifall en anordnare av yrkesinriktad utbildning ansöker om understöd till exempel för studerandeantagning, stödåtgärder under studierna eller anordnande av studie- eller arbetslivshandledning med anknytning till utbildning som ingår i examen som verkställs med statsandelsfinansiering, bör detta nämnas skilt i ansökan.
7) utvecklande av och försök med verksamhet inom branschen
Innehåll kan vara till exempel

tidsbundna utvecklingsprojekt som förbättrar kompetensen och sysselsättningen hos äldre personer
pilotprojekt inom arbetslivsinriktade kompetenskartläggningar
nya verksamhetsformer och -metoder
helheter som kombinerar innehåll från olika utbildningsnivåer i samprojekt
nya helheter som blir till av olika examensdelar
innehåll som höjer motivationen för att utbilda sig, förbättrar studiefärdigheter, förminskar inlärningssvårigheter och svarar på utmaningar med individuella hinder för utvecklande av lärande och kunnande.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar inte statsunderstöd för avläggande av hela yrkesinriktade examen eller hela högskoleexamen.

Vem kan ansöka och hur rapporterar man om användningen av understödet?

Detta statsunderstöd kan ansökas av anordnare av yrkesinriktad utbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, högskolor, universitet eller sammanslutningar av alla ovannämnda aktörer i form av samprojekt och samarbetspartner. Noggrannare anvisningar gällande samprojekt finns i [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd.

I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas.
Mottagaren av understöd är skyldig att rapportera de av servicecentret krävda uppgifterna om studerandena samt att samla in respons från studerandena enligt servicecentrets anvisningar. Insamlingen av data som är anknuten till studeranderapportering kan sammanslås med processen av antagning av och som studerande. Servicecentret anvisar mottagare av understöd om rapporteringen i samband med ett jakande beslut om understöd.
Servicecentret använder studeranderapporteringens bakgrundsuppgifter bland annat för uppföljning av understödens ändamålsenlighet samt uppföljning av uppfyllelsen av finansieringens villkor.

Mottagaren av understödet ska lämna in en mellanredovisning till servicecentret om användningen och resultaten av understödet inom den tidsfrist som anges i beslutet om understöd. Mellanredovisningen skickas till mottagare av understöd för ifyllning cirka 4 månader innan den sista dagen av inlämning. Dessutom bör mottagaren av understödet lämna in en slutredovisning till servicecentret om understödets användning senast 2 månader efter utgången av stödperioden och den sista användningsdagen av understödet. I samband med slutrapporten utför Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning i samarbete med Utbildningsstyrelsen en ekonomisk granskning av det understödda projektet.

Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski-informationsresursen. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på [webbsidan] som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).

Högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Virta-informationsresursen.

Med statsunderstöd beviljat av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan endast reglerad utbildning förverkligas. På grund av detta iakttas i utbildning som förverkligas med statsunderstöd inte det som stipuleras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) i kapitel 5 a om registret över annan än reglerad utbildning.

På anordnade av utbildning, antagning av och som studerande samt på studerandes rättigheter och skyldigheter tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga, om inte servicecentret skilt anvisar om annat i beslutet om statsunderstöd. Kompetensbehov och tillräckliga förutsättningar för att skaffa färdigheterna som avses i utbildningen i fråga är kriterier för antagande som studerande. Dessutom tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga om förutsättningarna för studerandeantagning och behörighet för studier. I verkställande av intagning av studerande kan definitioner av målgrupper användas i enlighet med understödets målsättningar. Dessutom kan man kräva av studerande som intas ifyllande av servicecentrets studeranderapport som förutsättning av intagning av studerande.

Mottagare av understöd bör föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på [webbsidan] som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Syftet med de utbildnings- och kompetenstjänster, till vilka Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd, är bland annat att starta ny utbildning och främja skapande av ny information.

Inom ramen för utbildningstjänsten är målsättningen att producera åtminstone en vederbörlig mängd nytt material. Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och de bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter att projektet genomförts. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan konsolideras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare bör uppges) eller motsvarande nyttjanderätt bör beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av servicecentret. Mottagaren av understöd bör göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Mottagaren av understödet bör göra utbildningsplanen för tjänsten som förverkligas med understödet, samt skriftliga utbildningsmaterial som skapas för denna tjänst allmänt tillgängliga. Med skriftligt utbildningsmaterial avses skriftligt undervisningsmaterial som används direkt i undervisningen, så som presentationer (till exempel PowerPoint-presentation).

Annat material ingår inte i skriftligt utbildningsmaterial. Till sådant material tillhör till exempel tidigare skapat material, audiomaterial (till exempel inspelning av utbildning), videomaterial (till exempel bandinspelning av utbildning), artiklar (till exempel material som läses som en del av utbildningen), provmaterial (till exempel provens innehåll med bilagor) eller material som producerats av studerandena med anknytning till avläggande av utbildningen (till exempel provarbete eller yrkesprov).

Anvisningar för hur material görs allmänt tillgängligt

Materialet görs allmänt tillgängligt enligt följande steg:

Mottagaren av understödet gör upp en utbildningsplan. I och med att utbildningstjänsten framskrider, utarbetar mottagaren av understödet skriftligt utbildningsmaterial för tjänsten.
Mottagaren av understödet går igenom utbildningsmaterialet som producerats för tjänsten och försäkrar sig om följande:
1. Materialet innehåller endast sådant innehåll som kan publiceras på Biblioteket för öppna lärresurser.
2. Ifall materialet innehåller till exempel bildmaterial från tredje parter eller bildmaterial som används utgående från rätten att citera, bör sådant innehåll avlägsnas eller täckas till exempel med att måla det svart.
3. Författarens eller författarnas namn har tillagts i materialet (till exempel namn på läraren som utarbetat materialet i fråga).
Efter att ha gått igenom materialet gör mottagaren av understödet det publiceringsfärdiga materialet allmänt tillgängligt som sådant på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Materialet bör laddas ner/göras allmänt tillgängligt innan utgången av tjänstens understödsperiod.
Vem som helst kan utnyttja materialet som gjorts allmänt tillgängligt. Användaren bör följa med licensens villkor till exempel genom att tydligt framföra namnet på författaren av materialet i fråga.

Bedömning av ansökan

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

Verksamhetsplanen är arbetslivsinriktad och har konstruerats och förverkligas i samarbete med arbetslivet.
Den nationella eller verksamhetsområdets arbetsmarknadssituation har tagits i beaktande i tjänstens målgrupp, verkställande och innehåll.
Planen på studerandeantagning är övertygande och har tagit den eftertraktade målgruppen i beaktande.
Planen för stöd under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen.
Sökanden har färdigheter att förverkliga de planerade stödåtgärderna.
Planen på handledning under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen. Sökanden har färdigheter att förverkliga handledning.
Den eftertraktade målgruppen motsvarar understödets syften och servicecentrets huvudsakliga målgrupper.
Kompetenstjänsten besvarar en aktuell brist på, eller skuggiga områden inom kompetenstjänstmarknaden.
Kompetenstjänsten kan skalas upp och spridas i större omfattning och svarar på ett identifierat behov även efter projektperiodens slut.
Kompetenstjänstens färdplan är övertygande både tidtabellsmässigt och med hänsyn till användningen av resurser.
Kompetenstjänstens genomförandemetod möjliggör deltagande vid sidan av arbetet.
Ansökan är helhetsekonomisk.
Samarbete mellan utbildningsnivåer och helhetsmålsättningen av att höja utbildningsnivån har tagits i beaktande i ansökan.
Tjänsten testkör, experimenterar med eller etablerar möjligen nya förfaranden, genomförandemetoder, innehållskombinationer av studier eller samarbetsmodeller som en del av sökandens grundläggande verksamhet.

Vid intern validering bedöms varje delområde på bedömningsskalan 1–4. Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan och som i enlighet med legislativa grunder och den regionala arbetsmarknadssituationen kan beviljas och motiveras understöd. Den regionala efterfrågan tas i beaktande i bedömningen av ansökningarna. Samma verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, ifall efterfrågan enligt servicecentrets bedömning inte är tillräcklig.

Beslutet baserar sig på projektplanen som sökanden lagt fram och eventuella förändringar i den som gjorts under bedömningsskedet, samt för servicecentret under beslutstidspunkten tillgänglig annan information. Omprövning av detta beslut kan begäras av servicecentret i enlighet med de till beslutet bifogade anvisningarna för omprövning.

Finansieringsbeslut

Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till kontaktpersonen som anges i ansökan samt till den sökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på servicecentrets webbsida och sociala medier.

Beviljare av understödet: Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en ny aktör inom utbildning och kunnande. Servicecentrets syfte och verksamhet är att befrämja utveckling av färdigheter hos befolkning i arbetsför ålder samt tillgång till kunnig arbetskraft. Servicecentret finansierar utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster huvudsakligen för sysselsatta personer. Genom sin verksamhet strävar Servicecentret efter att förstärka allas kunskaper och kunnande, i synnerhet hos dem som enligt undersökningar i mindre mån deltar i vuxenutbildning och kontinuerligt lärande.

Servicecentret riktar finansiering till projekt av olika slag och storlekar, som kombinerar olika slags undervisningsmetoder, innovation och olika aktörers samarbete. I samband med projekt som finansieras bör uppmärksamhet fästas särskilt vid hur man anskaffar studerande och uppsökande verksamhet. Understöd kan i viss mån användas till exempel till anskaffning av utrustning, producering av undervisningsmaterial och fortbildning för ordinarie undervisningspersonal.

Allmänna mål för utbildnings- och kompetenstjänster som understöds är huvudsakligen att

försäkra tillgången till kunnig arbetskraft
höja kompetensnivån och sysselsättningsgraden
förebygga arbetslöshet bland annat inom omstrukturerade branscher
proaktivt besvara förändringar i färdigheter som behövs i arbetslivet
öka jämlikheten i deltagande samt förstärka deltagande av de i kontinuerligt lärande underrepresenterade grupperna
öka hållbar tillväxt och produktivitet, innovation, konkurrenskraft och välståndets nivå i samhället
utveckla stödande av inlärning av nytt på arbetsplatserna samt
förbättra nuvarande utbildnings- och kompetenstjänstsystem.