Kompetenstjänster som stärker ställningen på arbetsmarknaden
Ansökningstiden har avslutats.
Sammanfattning
Syftet med detta statsunderstöd är att
- nå lågutbildade personer, sänka tröskeln för deltagande i utbildning och öka deltagande i utbildning
- erbjuda kompetenstjänster som stärker ställningen på arbetsmarknaden för grupper som deltar betydligt mindre i tjänster inom kontinuerligt lärande än den övriga befolkningen
- förbättra deltagarnas förutsättningar för lärande
- stöda övergångsskeden inom utbildning och målsättningen av att höja utbildningsnivån.
Understödet kan ansökas av
- anordnare av yrkesinriktad utbildning
- högskolor
- läroanstalter inom det fria bildningsarbetet.
Behöriga sökande kan ansöka om understödet även som gränsöverskridande samprojekt mellan olika läroanstalter. Vi uppmuntrar sökande till gemensam planering och till att lämna in ansökningar som överskrider gränserna mellan utbildningsnivåer särskilt från synvinkeln av målsättningen av att höja målgruppens utbildningsnivå.
Understödet förverkligas med finansiering i enlighet med EU-kommissionens plan för återhämtning och resiliens (RRF-finansiering). Specialvillkor som angår denna finansiering hittar du i slutet av detta ansökningsmeddelande under DNSH (Do No Significant Harm).
Av kompetenstjänster som förverkligas med understödet ämnas minst 5 % att riktas till den svenskspråkiga befolkningens särskilda behov.
Målet är att kompetenstjänsterna som förverkligas med understödet startas senast under höstsäsongen 2023.
Servicecentret ordnar ett ansökningsmöte den 30 mars 2023 kl. 15-16. Under mötet går man kort igenom bakgrunden, målsättningen och syftet med statsunderstödets tema. Anmäl dig till mötet senast den 28 mars 2023 kl. 16.00. Mötet ordnas på finska. Mötet spelas inte in.
Bakgrund
OECD:s utredning Continuous Learning in Working Life in Finland (19 februari 2020) lyfte upp utmaningar med utbudet inom kontinuerligt lärande i Finland. Enligt utredningen är de tydligaste svagheterna i det finländska utbildningssystemet bristen på tillräckligt utbud av korta, arbetslivsinriktade kompetens- och utbildningstjänster samt bristen på studerandeantagning, handledning samt stöd under studierna.
Mål
Det huvudsakliga syftet med detta statsunderstöd är att finansiera kompetenstjänster som uppmuntrar lågutbildade personer (vars utbildning bygger på grundstadiet eller motsvarande nivå på tidigare utbildning) att delta i tjänster inom kontinuerligt lärande som utvecklar färdigheter som är essentiella för arbetslivet. Dessutom stöder understödet den samhälleliga målsättningen av att höja utbildningsnivån samt ämnar vägleda sådana personer att ta del av kompetenstjänster inom kontinuerligt lärande som från sysselsättningens synvinkel allra mest gynnas av tjänsterna i fråga.
Målet är att stärka ställningen på arbetsmarknaden hos personerna som utbildas med små och kortvariga kompetenshelheter eller delar av examen. Syftet är även att besvara kompetensbehoven på arbetsmarknaden med att erbjuda individuellt anpassade och skräddarsydda studier.
Målsättningen för kompetenstjänsten som förverkligas med understödet bör vara en eller flera av följande:
- Deltagaren övergår till ett mer sysselsättande, stabilt eller produktivt yrke som följd av kompetenstjänsten.
- Deltagarens väg till att fortbildas för bättre sysselsättande arbetsuppgifter underlättas.
- Deltagaren avancerar till en examensutbildning som höjer utbildningsnivån.
- Deltagarens ställning på arbetsmarknaden förstärks i nuvarande arbetsuppgifter.
Målsättningen av att höja utbildningsnivån är övergångar från grundstadiet eller från motsvarande utbildning till en yrkesinriktad examen på andra stadiet, eller från en yrkesinriktad examen på andra stadiet till högskoleexamen.
Målgrupp
Målgrupperna för kompetenstjänster som stöds av servicecentret är personer i arbetslivet och utanför arbetskraften. Den huvudsakliga målgruppen för tjänsten som förverkligas kan inte vara arbetslösa arbetssökande. Kompetenstjänsten kan i princip inte anta examensstuderande som deltagare.
Den huvudsakliga målgruppen för kompetenstjänster som förverkligas med detta understöd är i synnerhet personer, som inte har avlagt en enda examen efter grundstadiet, som inte regelbundet utvecklar sitt för arbetsmarknaden relevanta kunnande eller som är i särskilt behov av att utveckla sina färdigheter.
Följande målgrupper eftersträvas som deltagare i kompetenstjänsterna:
- personer som är sysselsatta i atypiska anställningsförhållanden och som inte har avlagt en examen som ger yrkesinriktade färdigheter efter grundstadiet
- personer med invandrarbakgrund som är sysselsatta i atypiska anställningsförhållanden och som helt saknar examen som avlagts, godkänts eller vars nivå jämställts i Finland
- pensionärer som har för avsikt att sysselsättas, fortsätta i arbetslivet eller starta företagsverksamhet genom utvecklande av färdigheter.
Dessutom skall kompetenstjänsterna riktas till arbetstagare på branscher med
- mycket av atypiska anställningsförhållanden (till exempel hyrd arbetskraft, deltidsarbete, kortvarig och oregelbunden tidsbegränsad anställning, nolltimmarsavtal, anställning genom lättföretagande eller freelancer-verksamhet). Till sådana branscher och uppgifter hör till exempel post- och utdelningsbranschen, evenemangbranschen, assisterande uppgifter inom byggnads- och trädgårdsbranschen och restaurangbranschen.
- brist på kompetent arbetskraft och låg lönenivå, så som städbranschen, hemvård, kundservice och tvättbranschen
- akut kompetensglapp, så som på mark- och vattenbyggnadsbranschen, maskin- och metallbranschen samt inom transport- och logistikbranschen.
Eftersom det är utmanande att nå målgrupperna och målsättningen för antalet studerande uppskattar vi i ansökningarna en betydande satsning på studerandeantagning och stödåtgärder under studerandet. Servicecentret bestämmer inte en övre gräns för den andel av understödet som kan användas för de ovannämnda åtgärderna till exempel i form av köpta tjänster, utan sökanden avgör själv om summan som ansöks för köpta tjänster.
Innehåll av kompetenstjänsten
Innehåll av kompetenstjänsten som förverkligas med understödet behöver inte planeras i enlighet med en viss bransch. Kompetenstjänsten bör dock vara relevant för arbetslivet, vilket betyder att innehållet bör planeras så, att den sänker på tröskeln att antingen ta del av en sådan kompetensutvecklande tjänst som i väsentlig mån förbättrar sysselsättningsmöjligheterna och ställningen på arbetsmarknaden, eller som möjliggör direkt sysselsättning på en bransch eller i uppgifter som på verkställandeområdet lider av brist på kompetent arbetskraft.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning utvärderar kompetenstjänstens relevans för arbetslivet enligt tillgängliga informationskällor samt i samarbete med områdets NTM-centraler. Vi uppmuntrar sökande av understöd att diskutera om kompetenstjänstens innehåll till exempel med den lokala arbetsförvaltningen och att utnyttja det nationella statistiksystemet (till exempel yrkesbarometern) samt servicecentrets rapport (på finska) om flaskhalsar inom kunnande (Valtakunnalliset osaamiskapeikot -rapport (2022)) innan inlämnande av ansökan. Vi uppskattar konkret påvisning av i förväg gjord kartläggning av situationen på arbetsmarknaden i ansökan.
Tjänsterna bör vara kortvariga och lätt tillgängliga för deltagarna, till exempel genom flexibla möjligheter för deltagande på distans och vid sidan om arbete.
Kompetenstjänsten som understöds bör innehålla
- utvecklande av kompetens som är
- essentiellt från arbetslivets perspektiv
- individuellt anpassat
- tidsmässigt så effektivt som möjligt
- möjligt att avlägga vid sidan om arbete eller sammanhängande med arbetsuppgifterna
- realistiska, välplanerade, till målgruppen ämnade och möjligen innovativa åtgärder inom studerandeantagning (bland annat verksamhet i samarbete med arbetslivet)
- en kontinuerlig karriärvägledningsprocess från studerandeantagning till stöd under studierna, vidare till uppföljning efter avslutande av studierna, som verkställs som individuell och/eller gruppvägledning. I processen ingår en individuell kartläggning av inlärningsförutsättningar och utmaningar med lärande samt anordnande av stöd.
- stödåtgärder med hög kvalitet som försäkrar förverkligandet av kompetensutvecklingen (bland annat stödande av språkkunskaper och utvecklande av färdigheter för arbetslivet)
- övertygande stödåtgärder inom studiefärdigheter (motiverande och uppmuntrande, kartläggning av inlärningssvårigheter samt vid behov stöd för eventuella inlärningssvårigheter)
- en individuellt anpassad plan på deltagarens fortsatta väg i arbetslivet eller inom kompetensutveckling (till exempel plan på yrkesövergång eller övergång till examensstuderande).
I ansökan om statsunderstöd bör presenteras en så utförlig plan som möjligt på förverkligande av uppsökande verksamhet, studerandeantagning, stödåtgärder och handledning. Understöd beviljas till verkställande av en kompetenstjänst som är relevant för arbetslivet och i vilken de ovannämnda åtgärderna ingår. Understöd beviljas inte till utbildningsanordnarens eget utvecklingsarbete. Servicecentret bedömer den i ansökan presenterade kompetenstjänstens arbetslivsinriktning och det i ansökan påvisade samarbetet med arbetslivet.
Med understödet kan man inte producera endast språkutbildning, tjänster för personer som erbjuds integrationsbefrämjande tjänster eller tjänster som är jämförbara med integrationsbefrämjande tjänster (till exempel integrationsutbildning upphandlat av arbetsförvaltningen eller språkutbildning som ämnats för personer med en integrationsplan vars varaktighet har överskridits).
Finansiering, återbetalningsvillkor och finansieringsperiod
Användningstiden för understödet börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 30 mars 2025. Användningstiden specificeras i understödsbeslutet.
Projekt som beviljas statsunderstöd behöver inte täckas av en självfinansieringsandel. Understödet kan täcka högst den del av den understödda verksamhetens eller projektets faktiska helhetskostnader som specificerats i understödsbeslutet. Godtagbara kostnader specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga. Understödets eventuella användning för att erbjuda uppsökande och stödande verksamhet under studierna som köpta tjänster har inte begränsats, utan det ansökta beloppet avvägs av sökanden själv.
Understöd utlyses till ett belopp av sammanlagt högst 6 miljoner euro. Understödet kan beviljas och spridas ut under en period på flera år.
Understöd beviljas som diskretionär finansiering. Understödet bör användas till det syfte som stödet beviljats. Mottagaren av statsunderstöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd om understödet inte har använts på det sätt som förutsätts i understödsbeslutet. Anvisningar för återbetalning och återkrav av understöd finns i de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi). Dessutom bör sökanden återbetala understöd på eget initiativ i följande fall:
- Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats betydligt avviker från det i understödsbeslutet avsedda, eftertraktade antalet studerande (under 85 %)
- Ifall under 85 % av studerande som tagit emot studieplats inte slutför den planerade tjänsten
- Ifall över 50 % av studerande som tagit emot studieplats vid antagning som studerande inte fyller ett eller flera av följande krav (uppföljs via servicecentrets studeranderapporteringssystem där studerandena själv kan fylla i sig uppgifter, eller som mottagaren av understödet kan fylla i å alla studerandenas vägnar):
- en person i ett atypiskt anställningsförhållande (ej fast anställning på heltid) som är sysselsatt och vars utbildning bygger på grundstadiet eller allmänbildande utbildning
- en person i ett atypiskt anställningsförhållande (ej fast anställning på heltid) som är sysselsatt och som är invandrare, eller vars modersmål är något annat språk än finska eller svenska och som saknar examen som avlagts, godkänts eller vars nivå jämställts i Finland
- en pensionär, när målsättningen är sysselsättning/företagande (omfattar alla pensionsformer)
Det i ansökan avsedda, eftertraktade antalet studerande bör planeras med hänsyn till villkoren ovan. Målsättningen för antalet studerande avgörs i beslutet om understöd i enlighet med sökandens egen uppskattning.
I ovannämnda fall bör understöd återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i ansökan) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta.
Mottagaren av understöd kan utgå ifrån den ovannämnda definieringen av målgrupper i sina kriterier för studerandeantagning samt förplikta studerandena att fylla i studeranderapporteringssystemets blankett gällande bakgrundsinformation i samband med antagning av eller som studerande.
DNSH (Do No Significant Harm)
Understöd kan beviljas endast sådana projekt som följer principen om att ”inte orsaka betydande skada” (Do No Significant Harm, DNSH). Enligt DNSH-principen får projektet inte omfatta sådana åtgärder som orsakar betydande olägenhet för något av de sex miljömålen i EU:s taxonomiförordning:
- Begränsning av klimatförändringen
- Anpassande till klimatförändringen
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Övergång till kretsloppsekonomi
- Förebyggande och begränsning av föroreningar
- Skydd och återställande av ekosystem och biologisk mångfald
Den understödda kompetenstjänstens åtgärder får inte orsaka betydande skada under eller efter projektet. Projekt som främjar användning av fossila bränslen finansieras inte.
Hur DNSH-principen iakttas och hur man förbinder sig till den ska beskrivas i ansökan (separat bilaga). Dessutom kan undervisnings- och kulturministeriet, eller Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning efter att ansökningstiden gått ut förutsätta en separat redogörelse av sökanden om tillämpningen av DNSH-principen till stöd för beslutsfattandet.
Mer information om DNSH-principen finns på kommissionens webbsida. Finlands program för hållbar tillväxt (på finska) på statsrådets sida. De DNSH-förhandsbedömningar som presenteras i bilaga 3 till programmet för hållbar tillväxt inkluderar avsnittet till stöd för förnyelsen av Kultur- och kreativa branscher (s. 503–506).
Ytterlig information:
Ansökan och anvisningar
Ansökan om understöd görs på en digital ansökningsblankett.
Sökande ska ta del av och följa [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi) om inte servicecentret skilt anvisar om annat. Dessutom bör sökanden följa de anvisningar som ges i detta ansökningsmeddelande, i beslutet om understöd och annars av servicecentret.
Ansökningar om understöd bedöms av flera sakkunniga. Det slutgiltiga beslutet om understöd fattas av den ansvariga för förberedande av understödet.
Kommentarer om ansökningar om understöd kan frågas i myndighetssamarbete bland annat från arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, NTM-centraler samt regionförvaltningsverken. Dessutom kan kommentarer frågas av relevanta intressentgrupper, så som organisationer som har att göra med arbetslivet.
Vad kan vi finansiera?
Eventuella innehåll av tjänsten som understöds baserar sig på lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021), statsunderstödslagen (688/2021) samt lagstiftningarna gällande olika utbildningsformer inom reglerad utbildning (punkterna 1–5 nedan).
Statsunderstödet kan användas för genomförande av studerandeantagning och stödåtgärder under studierna. Vid verkställandet av dessa åtgärder, som kan förverkligas som en köpt tjänst från privata aktörer eller från den icke vinstdrivande sektorn, kan man även dra nytta av samarbetet inom samprojekt med andra utbildningsanordnare vid yrkesinriktade läroanstalter, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet eller högskolor. Anvisningar gällande samprojekt, tjänsteupphandlingar och plikten för mottagare av understöd att konkurrensutsätta tjänster kan du hitta i [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd (pdf, oph.fi)].
Anordnare av yrkesinriktad utbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, universitet eller högskolor kan inte använda statsunderstödet för företagsekonomisk verksamhet eller verksamhet, vars syfte är att utveckla en fortbildningsprodukt som säljs på den öppna marknaden. Verksamheten som finansieras får inte inverka på möjligheter för företagsekonomiskt genomförbara tjänster eller orsaka betydliga störningar på marknaden eller i konkurrensen. Understödet bör täcka alla kostnader som orsakas av utbildningen. Ifall beslutet om statsunderstöd inte skilt tillåter det, skall studieavgifter inte tas ut för utbildning som finansieras av servicecentret.
Understöd kan ansökas för kombinationer av alla innehåll som nämns nedan. För att stöda målsättningen av att höja utbildningsnivån, uppmuntrar vi sökande att verkställa i synnerhet sådana kompetenstjänster som överskrider olika utbildningsnivåer.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan bevilja statsunderstöd för
1) anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017)
Innehållen av yrkesinriktad utbildning bör vara sådana, att de kan inkluderas i examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.
Understöd kan inte användas för anordnande av sådan yrkesinriktad utbildning som läroanstalten kan i praktiken ordna inom ramen för målinriktade statsandelsprestationer, alltså med sin basfinansiering.
Anordnare av yrkesinriktad utbildning bör i samband med ansökan lämna in en plan på användningen av prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering under användningstiden av understödet. Servicecentret bedömer dispositionsplanen och tillräckligheten av prestationerna utgående från under beslutstidspunkten tillgänglig information.
Prestationer som uppstår inom utbildning som finansieras av servicecentret tas inte i beaktande som prestationer som verkställs med statsandelsfinansiering, utan understödet bör täcka alla kostnader som uppstår av utbildningen.
2) utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)
3) anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar
Universitet kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning. Universitet kan anordna specialistutbildning med statsunderstödet. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna universitetet eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.
4) anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare
Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna endast sådana innehåll som redan inkluderas i examen som anordnas vid yrkeshögskolor eller som tidigare har anordnats som en del av examen. Yrkeshögskolor kan med statsunderstödet anordna specialistutbildning eller utbildning som är avsedd för invandrare och vars målsättning är att ge språkliga och andra nödvändiga färdigheter inför yrkeshögskolestudier. Utbildningen kan anordnas som studier vid öppna högskolan eller i form av andra studier enligt vad som högskolan anser lämpligast.
5) anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)
6) verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning,
Innehåll kan vara till exempel
- innovativa åtgärder inom studerandeantagning
- pilotprojekt inom nya modeller av deltagande i utbildning
- individuellt anpassad studie-, arbetslivs- och karriärhandledning
- utbildande av arbetsplatshandledare som stöd för lärande i arbetet på arbetsplatser
- åtgärder inom utvecklande av inlärningsförutsättningar
- åtgärder inom höjande av motivation för studerande
- övriga åtgärder som främjar deltagande samt utvecklande av och experimentering med nya metoder och verksamhetsformer.
Ifall en anordnare av yrkesinriktad utbildning ansöker om understöd till exempel för studerandeantagning, stödåtgärder under studierna eller anordnande av studie- eller arbetslivshandledning med anknytning till utbildning som ingår i examen som verkställs med statsandelsfinansiering, bör detta nämnas skilt i ansökan.
7) utvecklande av och försök med verksamhet inom branschen
Innehåll kan vara till exempel
- tidsbundna utvecklingsprojekt som förbättrar kompetensen och sysselsättningen hos äldre personer
- pilotprojekt inom arbetslivsinriktade kompetenskartläggningar
- nya verksamhetsformer och -metoder
- helheter som kombinerar innehåll från olika utbildningsnivåer i samprojekt
- nya helheter som blir till av olika examensdelar
- innehåll som höjer motivationen för att utbilda sig, förbättrar studiefärdigheter, förminskar inlärningssvårigheter och svarar på utmaningar med individuella hinder för utvecklande av lärande och kunnande.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar inte statsunderstöd för avläggande av hela yrkesinriktade examen eller hela högskoleexamen.
Vem kan ansöka och hur rapporterar man om användningen av understödet?
Detta statsunderstöd kan ansökas av anordnare av yrkesinriktad utbildning, läroanstalter inom det fria bildningsarbetet, högskolor, universitet eller sammanslutningar av alla ovannämnda aktörer i form av samprojekt och samarbetspartner. Noggrannare anvisningar gällande samprojekt finns i [de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd.
I ansökningar gällande samprojekt bör en huvudansvarig anordnare av utbildning nämnas.
Mottagaren av understöd är skyldig att rapportera de av servicecentret krävda uppgifterna om studerandena samt att samla in respons från studerandena enligt servicecentrets anvisningar. Insamlingen av data som är anknuten till studeranderapportering kan sammanslås med processen av antagning av och som studerande. Servicecentret anvisar mottagare av understöd om rapporteringen i samband med ett jakande beslut om understöd.
Servicecentret använder studeranderapporteringens bakgrundsuppgifter bland annat för uppföljning av understödens ändamålsenlighet samt uppföljning av uppfyllelsen av finansieringens villkor.
Mottagaren av understödet ska lämna in en mellanredovisning till servicecentret om användningen och resultaten av understödet inom den tidsfrist som anges i beslutet om understöd. Mellanredovisningen skickas till mottagare av understöd för ifyllning cirka 4 månader innan den sista dagen av inlämning. Dessutom bör mottagaren av understödet lämna in en slutredovisning till servicecentret om understödets användning senast 2 månader efter utgången av stödperioden och den sista användningsdagen av understödet. I samband med slutrapporten utför Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning i samarbete med Utbildningsstyrelsen en ekonomisk granskning av det understödda projektet.
Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Koski-informationsresursen. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på [webbsidan] som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).
Högskolor är enligt lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) skyldiga att föra in uppgifter gällande utbildning i Virta-informationsresursen.
Med statsunderstöd beviljat av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan endast reglerad utbildning förverkligas. På grund av detta iakttas i utbildning som förverkligas med statsunderstöd inte det som stipuleras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) i kapitel 5 a om registret över annan än reglerad utbildning.
På anordnade av utbildning, antagning av och som studerande samt på studerandes rättigheter och skyldigheter tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga, om inte servicecentret skilt anvisar om annat i beslutet om statsunderstöd. Kompetensbehov och tillräckliga förutsättningar för att skaffa färdigheterna som avses i utbildningen i fråga är kriterier för antagande som studerande. Dessutom tillämpas det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga om förutsättningarna för studerandeantagning och behörighet för studier. I verkställande av intagning av studerande kan definitioner av målgrupper användas i enlighet med understödets målsättningar. Dessutom kan man kräva av studerande som intas ifyllande av servicecentrets studeranderapport som förutsättning av intagning av studerande.
Mottagare av understöd bör föra in utbildningsbeskrivningarna i utbildningsutbudet på Studieinfo-tjänsten. Anvisningar för hur man för in uppgifterna finns på [webbsidan] som underhålls av Utbildningsstyrelsen (wiki.eduuni.fi).
Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk
Syftet med de utbildnings- och kompetenstjänster, till vilka Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning beviljar statsunderstöd, är bland annat att starta ny utbildning och främja skapande av ny information.
Inom ramen för utbildningstjänsten är målsättningen att producera åtminstone en vederbörlig mängd nytt material. Utbildningsmodeller, resultat av och lärdom från projekt som beviljas understöd är offentlig information och de bör vara tillgängliga för olika anordnare av utbildning efter att projektet genomförts. Syftet med projekt som understöds är att nå resultat eller alster, som kan konsolideras och spridas i större omfattning. Vi uppmuntrar även till att offentligt dokumentera projektet under projektperioden.
Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare bör uppges) eller motsvarande nyttjanderätt bör beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av servicecentret. Mottagaren av understöd bör göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).
Mottagaren av understödet bör göra utbildningsplanen för tjänsten som förverkligas med understödet, samt skriftliga utbildningsmaterial som skapas för denna tjänst allmänt tillgängliga. Med skriftligt utbildningsmaterial avses skriftligt undervisningsmaterial som används direkt i undervisningen, så som presentationer (till exempel PowerPoint-presentation).
Annat material ingår inte i skriftligt utbildningsmaterial. Till sådant material tillhör till exempel tidigare skapat material, audiomaterial (till exempel inspelning av utbildning), videomaterial (till exempel bandinspelning av utbildning), artiklar (till exempel material som läses som en del av utbildningen), provmaterial (till exempel provens innehåll med bilagor) eller material som producerats av studerandena med anknytning till avläggande av utbildningen (till exempel provarbete eller yrkesprov).
Anvisningar för hur material görs allmänt tillgängligt
Materialet görs allmänt tillgängligt enligt följande steg:
- Mottagaren av understödet gör upp en utbildningsplan. I och med att utbildningstjänsten framskrider, utarbetar mottagaren av understödet skriftligt utbildningsmaterial för tjänsten.
- Mottagaren av understödet går igenom utbildningsmaterialet som producerats för tjänsten och försäkrar sig om följande:
- Materialet innehåller endast sådant innehåll som kan publiceras på Biblioteket för öppna lärresurser.
- Ifall materialet innehåller till exempel bildmaterial från tredje parter eller bildmaterial som används utgående från rätten att citera, bör sådant innehåll avlägsnas eller täckas till exempel med att måla det svart.
- Författarens eller författarnas namn har tillagts i materialet (till exempel namn på läraren som utarbetat materialet i fråga).
- Efter att ha gått igenom materialet gör mottagaren av understödet det publiceringsfärdiga materialet allmänt tillgängligt som sådant på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Materialet bör laddas ner/göras allmänt tillgängligt innan utgången av tjänstens understödsperiod.
- Vem som helst kan utnyttja materialet som gjorts allmänt tillgängligt. Användaren bör följa med licensens villkor till exempel genom att tydligt framföra namnet på författaren av materialet i fråga.
Bedömning av ansökan
Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:
- Verksamhetsplanen är arbetslivsinriktad och har konstruerats och förverkligas i samarbete med arbetslivet.
- Den nationella eller verksamhetsområdets arbetsmarknadssituation har tagits i beaktande i tjänstens målgrupp, verkställande och innehåll.
- Planen på studerandeantagning är övertygande och har tagit den eftertraktade målgruppen i beaktande.
- Planen för stöd under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen.
- Sökanden har färdigheter att förverkliga de planerade stödåtgärderna.
- Planen på handledning under studierna är övertygande och har tagit i beaktande den eftertraktade målgruppen. Sökanden har färdigheter att förverkliga handledning.
- Den eftertraktade målgruppen motsvarar understödets syften och servicecentrets huvudsakliga målgrupper.
- Kompetenstjänsten besvarar en aktuell brist på, eller skuggiga områden inom kompetenstjänstmarknaden.
- Kompetenstjänsten kan skalas upp och spridas i större omfattning och svarar på ett identifierat behov även efter projektperiodens slut.
- Kompetenstjänstens färdplan är övertygande både tidtabellsmässigt och med hänsyn till användningen av resurser.
- Kompetenstjänstens genomförandemetod möjliggör deltagande vid sidan av arbetet.
- Ansökan är helhetsekonomisk.
- Samarbete mellan utbildningsnivåer och helhetsmålsättningen av att höja utbildningsnivån har tagits i beaktande i ansökan.
- Tjänsten testkör, experimenterar med eller etablerar möjligen nya förfaranden, genomförandemetoder, innehållskombinationer av studier eller samarbetsmodeller som en del av sökandens grundläggande verksamhet.
Vid intern validering bedöms varje delområde på bedömningsskalan 1–4. Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan och som i enlighet med legislativa grunder och den regionala arbetsmarknadssituationen kan beviljas och motiveras understöd. Den regionala efterfrågan tas i beaktande i bedömningen av ansökningarna. Samma verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, ifall efterfrågan enligt servicecentrets bedömning inte är tillräcklig.
Beslutet baserar sig på projektplanen som sökanden lagt fram och eventuella förändringar i den som gjorts under bedömningsskedet, samt för servicecentret under beslutstidspunkten tillgänglig annan information. Omprövning av detta beslut kan begäras av servicecentret i enlighet med de till beslutet bifogade anvisningarna för omprövning.
Finansieringsbeslut
Besluten skickas från det elektroniska statsunderstödssystemet till kontaktpersonen som anges i ansökan samt till den sökande organisationens officiella e-postadress. Efter att besluten har tagits publiceras en lista på beviljade understöd även på servicecentrets webbsida och sociala medier.
Beviljare av understödet: Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en ny aktör inom utbildning och kunnande. Servicecentrets syfte och verksamhet är att befrämja utveckling av färdigheter hos befolkning i arbetsför ålder samt tillgång till kunnig arbetskraft. Servicecentret finansierar utbildnings- och kunskapsbaserade tjänster huvudsakligen för sysselsatta personer. Genom sin verksamhet strävar Servicecentret efter att förstärka allas kunskaper och kunnande, i synnerhet hos dem som enligt undersökningar i mindre mån deltar i vuxenutbildning och kontinuerligt lärande.
Servicecentret riktar finansiering till projekt av olika slag och storlekar, som kombinerar olika slags undervisningsmetoder, innovation och olika aktörers samarbete. I samband med projekt som finansieras bör uppmärksamhet fästas särskilt vid hur man anskaffar studerande och uppsökande verksamhet. Understöd kan i viss mån användas till exempel till anskaffning av utrustning, producering av undervisningsmaterial och fortbildning för ordinarie undervisningspersonal.
Allmänna mål för utbildnings- och kompetenstjänster som understöds är huvudsakligen att
- försäkra tillgången till kunnig arbetskraft
- höja kompetensnivån och sysselsättningsgraden
- förebygga arbetslöshet bland annat inom omstrukturerade branscher
- proaktivt besvara förändringar i färdigheter som behövs i arbetslivet
- öka jämlikheten i deltagande samt förstärka deltagande av de i kontinuerligt lärande underrepresenterade grupperna
- öka hållbar tillväxt och produktivitet, innovation, konkurrenskraft och välståndets nivå i samhället
utveckla stödande av inlärning av nytt på arbetsplatserna samt - förbättra nuvarande utbildnings- och kompetenstjänstsystem.
Kontakta oss
