Stöd för omstruktureringen av arbetslivet inom livsmedelsbranschen

Ansökningstiden har avslutats.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning upphandlar utbildning för personer som är sysselsatta inom livsmedelsindustrin. Syftet med utbildningarna är att 

• utveckla innovationsverksamhet inom livsmedelsbranschen och kommersialisering av innovationer,
• stöda tillväxten av livsmedelsexport,
• befrämja ansvarsfull och hållbar livsmedelsindustri och 
• stöda digitaliseringen av livsmedelsindustrin.

Livsmedelsindustrin spelar en betydande roll när det gäller Finlands nationalekonomi. Livsmedelsindustrin sysselsätter cirka 39 000 personer som arbetar på ungefär 1 850 olika företag. Samtidigt är livsmedelsindustrins indirekta sysselsättande inverkan den största av industribranscherna, eftersom en arbetsplats inom livsmedelsindustrin skapar över tre arbetsplatser annanstans inom matproduktionens ekosystem. När man tar de indirekta påverkningarna i beaktande, sysselsätter hela livsmedelsbranschen cirka 340 000 personer, det vill säga cirka 13 % av alla sysselsatta personer i Finland.

Enligt Statistikcentralen fanns det år 2021 1 846 företag i Finland som tillverkar livsmedel och drycker. Det fanns över 2 100 verksamhetsställen inom livsmedelsindustrin utbredda över alla landskap. Företagsfältet inom livsmedelsbranschen domineras av mikroföretag: över 70 % av företagen sysselsätter under fyra personer, och 80 % av företagen sysselsätter under 10 personer.

Livsmedelsindustrins andel av värdeökningen är nästan 2,9 miljarder euro. Värdeökningen har vuxit måttligt under de senaste åren. Livsmedelsindustrin är dessutom en betydande skattebetalare. Av livsmedlens tillverkningsskatter och mervärdesskatt uppskattas det betalas 4,6 miljarder euro till statens kista år 2022 (statens budgetproposition för år 2022).

Coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har stört världens produktionsinsats- och matmarknader samt lyft upp aktuella frågor gällande ömsesidigt beroende inom livsmedelssystemet. Dessa aktuella krissituationer har framkallat uppskattning för inhemsk produktion, självförsörjning och underhållssäkerhet. Stödande av livsmedelsbranschens livskraft med utbildning främjar också underhållssäkerheten.

Livsmedelsbranschen är en central del av bioekonomi. Finlands nya bioekonomistrategi blev färdig på våren 2022. Strategin är inriktad på att fördubbla bioekonomins värdeökning på ett hållbart sätt som främjar målsättningen av nåendet av Finlands klimatneutralitet senast år 2035. Möjligheterna för tillväxten av värdeökning inom livsmedelsbranschen har beskrivits som följande: mångsidig matproduktion och export av produkter av hög kvalité förändrar på jordbruket och livsmedelsindustrins processer. Till exempel det växande behovet av nya växtbaserade matprodukter erbjuder möjligheter för hela livsmedelskedjan. Under de närmaste åren kommer värdeökning att skapas på hemma- och exportmarknaden både med högklassiga mat- och dryckesprodukter, samt med digitala uppgifter om produkternas hållbarhet. 

Livsmedelsindustrin i Finland är huvudsakligen industri för hemmamarknaden, men internationalisering har ökat. År 2022 växte exporten av livsmedel betydligt, alltså från cirka 1,8 miljarder euro år 2021 till 2,2 miljarder euro. Exportens värde växte dock endast på grund av prisökningen, eftersom exportens volym samtidigt minskade med 17 procent. Till antalet är internationaliserade företag fortfarande ganska få, men intresset för export har ändå ökat. 

Utbildningsbakgrunden för dem som är sysselsatta inom livsmedelsindustrin är tudelad. En stor del av de personer som är sysselsatta inom branschen är högutbildad, men samtidigt bygger utbildningen hos relativt flera av personerna sysselsatta på branschen endast på utbildning på grundstadiet. Av arbetstagare inom livsmedelsindustrin är 18 % utan en yrkesinriktad examen, medan det motsvarande talet på alla andra branscher är i genomsnitt 10 %. 

Källor: Elintarvikeala – muutosjoustavaa verkostotaloutta (ANM Branschrapporter 2022:6), Finlands nationella bioekonomistrategi 2022–2035, Elintarviketeollisuuden talouskatsaus, mars 2023 (Elintarviketeollisuusliitto).
Under förberedningsskedet av upphandlingen har servicecentret mött flera aktörer på branschen och definierat innehållen av utbildningarna som uppköps med denna upphandling utgående från den information som servicecentret kommit åt under mötena, samt aktuella rapporter angående livsmedelsindustrin.
 

Aktörer som träffats: Leena Hyrylä/ANMs branschrapport, Elintarviketeollisuusliitto, Äkta smak, Naturresursinstitutet (Luke), Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Fennopromo Oy, UBS/enheten för yrkesutbildning.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning upphandlar utbildning för personer sysselsatta inom livsmedelsindustrin inom följande delområden:

1. Stödande av förutsättningar för innovationsverksamhet med utbildning och kommersialisering av innovationer,
2. Färdigheter inom försäljning och marknadsföring av livsmedel på hemma- och exportmarknaden,
3. En ansvarsfull och ekologiskt hållbar livsmedelsindustri
4. Stödande av digitalisering inom livsmedelsindustrin

Utbildningarna bör riktas huvudsakligen till personer sysselsatta inom livsmedelsindustrin. Utbildningen bör planeras så, att den kan avläggas huvudsakligen vid sidan om arbete. Anskaffning av studerande för riktas huvudsakligen till personer som är sysselsatta i små och medelstora företag.
Syftet med denna upphandling är att stöda nya behovsorienterade studier och studiehelheter. Servicecentret kan inte upphandla examina eller examensdelar inom yrkesinriktad utbildning. Servicecentret kan inte heller upphandla personal- eller arbetskraftsutbildning eller utbildning som motsvarar endast ett företags behov.
 

Upphandlingen utlyses till ett belopp av 4 miljoner euro. Tjänsten kan produceras antingen av en enskild organisation eller i sammanslutning med andra utbildningsorganisationer. I en sammanslutning registreras en organisation som huvudansvarig ansökare. Tre tjänsteproducenter väljs ut för vart och ett av de fyra delområdena.

Utbildningarna bör ordnas i sin helhet innan den 30 november 2024. Utbildningen bör planeras så att den huvudsakliga målgruppen av studerande är personer som är sysselsatta inom livsmedelsindustrin. Utbildningen bör planeras så, att den kan avläggas huvudsakligen vid sidan om arbete.
Utbildningen bör vara avgiftsfri för studerandena. Tjänsteproducenten är ansvarig för anskaffning av studerande.