Projektunderstöd för utvecklande av arbetsgivarsamarbete i utbildningar som främjar digitalisering

Syftet med pilotprojekten som verkställs med statsunderstödet är att utreda bästa och skalbara praxis för att stöda studier vid sidan om arbete tillsammans med arbetsgivaren. Inom ramen för kompetenstjänster som främjar digitalisering genomförs pilotprojekt inom effektivt arbetsgivarsamarbete.

Syftet med pilotprojekten är att 

• utöka samarbetet mellan anordnare av utbildning, arbetsgivare och arbetstagaren som deltar i utbildningen
• klargöra bästa och skalbara praxis för att stöda studier vid sidan om arbete för studerande, anordnare av utbildning och arbetsgivare
• främja produktiviteten och effektiviteten av arbete och därigenom stöda den ekonomiska tillväxten genom utnyttjande av digitalisering 
• samla in uppgifter om hurdana kostnader som uppstår av studier vid sidan om arbete för studeranden, arbetsgivaren och anordnaren av utbildning.

Med detta statsunderstöd finansieras

• pilotförsök inom samarbetsmodeller som främjar studier vid sidan om arbete
• utbildningar som främjar digitalisering och som avläggs vid sidan om arbete
• studeranderekrytering och verksamhet som stöder deltagande i utbildningen.

Understödet kan ansökas av

• anordnare av yrkesutbildning
• universitet och högskolor
• läroanstalter inom det fria bildningsarbetet
• Sameområdets utbildningscentral.

Även samarbetsprojekt som överskrider utbildningsnivåer eller gemensamma projekt mellan flera olika aktörer kan förvekligas med statsunderstödet. Förfarandet som gäller gemensamma projekt har beskrivits under rubriken Gemensamma projekt. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) kan bevilja sammanlagt cirka 4 miljoner euro för detta statsunderstöd. 

Det kalkylmässiga priset för en studerande (beviljat understöd dividerat med det eftertraktade antalet studerande) kan vara högst 5 000 euro inklusive arbetsgivarsamarbete, utbildning, studeranderekrytering samt vägledning- och handledningsåtgärder i samband med utbildningen. Målsättningen är att ordna kärnfulla och kortvariga kompetenstjänster som man enkelt kan delta i vid sidan om heltidsarbete. Minst 40 % av understödet skall allokeras till främjande av effektiviteten av arbetsgivarsamarbetet.

Skols strävar efter att fatta besluten innan den 26 maj 2025.
 

Ett infomöte gällande ansökan om understöd ordnas den 13 mars 2024 kl. 10:00–11:00. Under infomötet svarar vi på frågor som skickats in i förväg och frågor som ställs under tillställningen. Infomötet ordnas på finska.

Understödet beviljas som specialunderstöd i enlighet med vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Följande författningar tillämpas på understödet:

• statsunderstödslagen (688/2001)
• lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021)
• lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)
• lagen om fritt bildningsarbete (632/1998)
• universitetslagen (558/2009)
• yrkeshögskolelagen (932/2014)
• lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010)
• lagen om nationella studie- och examensregister (884/2917).

Uppdaterande av kunnande har i allt högre grad skiftat till något som sker vid sidan om arbete. Efter att vuxenutbildningsstödet avskaffats har individens möjligheter att helt och hållet utebli från arbetet för att studera blivit mer begränsade än tidigare. Vi behöver nya metoder för att utveckla kunnande som svarar på arbetslivets förändrande krav. Denna förändring påverkar såväl anordnare av utbildning och arbetsgivare som arbetstagare som tar del av studier. Ett sätt att förstärka arbetstagarnas kontinuerliga lärande är att stärka anknytningen med arbetslivet och fördjupa samarbetet mellan alla parter.

I denna ansökan om statsunderstöd söker vi nya lösningar på samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och anordnaren av utbildning. Syftet med pilotprojekten som verkställs med statsunderstödet är att utveckla, prova och ta i vidare bruk sådana modeller för arbetsgivarsamarbete som möjliggör studier vid sidan om arbete ännu bättre än förut.

Med denna ansökan om statsunderstöd finansieras både utvecklande av arbetsgivarsamarbete och utbildning i förbättrande av digitala färdigheter. Utbildningarna kan beröra alla branscher. 

En skild utredning kommer att upphandlas för att ge bakgrundsfakta till denna ansökan om statsunderstöd. Utredningsarbetet kommer att bedöma effektiviteten och produktiviteten av modellerna som experimenteras inom pilotprojekten. Anordnare av utbildning bör förbereda sig inför samarbetet med Skols och verkställaren av utredningen gällande utredningsarbetet, samt inför att samla in uppgifter om kostnaderna för arbetsgivare och deltagare som uppstår av studier vid sidan om arbete och arbetsgivarsamarbetet. 

Statsunderstödet har förberetts i samarbete med arbetslivsorganisationer, högskolor och andra anordnare av utbildning.

Pilotprojekt inom arbetsgivarsamarbete

I bakgrunden till detta statsunderstöd står en av Skols beställd utredning, som identifierar faktorer som inverkar på verkställande av utbildningar och praxis på arbetsplatser och som å ena sidan främjar, men å andra sidan försvårar studier vid sidan om arbete (Innolink 2024). I Innolinks utredning rekommenderades följande åtgärder för att främja arbetsgivarsamarbete: 

• Studier vid sidan om arbete borde utvecklas så att lärande och studier kunde ske planenligt i samband med arbetsuppgifter och på arbetsplatsen.
• Uppgifter med anknytning till studier borde bättre kunna kombineras med det egna arbetet.
• Arbetstagarens egna arbetsuppgifter borde kunna utnyttjas i större mån i utbildningarnas innehåll.
• Man borde identifiera kompetensbehov och använda tjänster inom kompetensutvecklande mer systematiskt på allt fler arbetsplatser.

Pilotprojekten inom utbildning som finansieras förväntas innehålla dessa åtgärder inom arbetsgivarsamarbete för utredande av de mest effektiva modellerna för främjande av kontinuerligt lärande vid sidan om arbete.

Utbildningsinnehåll inom pilotprojekt

Pilotprojekten riktar in sig på mångahanda digitala färdigheter oberoende av branschen. I och med nya teknologier är kompetensbehoven i ständig förändring. Näringslivet har stora förväntningar på digitaliseringens potential i förhållande till utvecklande av affärsverksamhet. Finlands Näringsliv EK har påpekat att alltmer satsningar på digitala färdigheter behövs med tanke på den ekonomiska tillväxten, företag och arbetstagare. 

Det nordiska nätverket NVL Digital – Working Life genomförde under åren 2021–2022 ett av ministerrådet finansierat forskningsprojekt, som hade som syfte att identifiera grundläggande utmaningar med ibruktagande och främjande av digitalisering samt att främja gemensamma nordiska lösningar. I projektet fästes uppmärksamhet på små och medelstora företag. Särskild uppmärksamhet fästes vid lågutbildad personal eller personal utan utbildning efter grundstadiet. Projektet kom upp med rekommendationer om metoder för främjande av digitalisering (NVL 2023). Rekommendationerna tar hänsyn till att utökande av kunnande inom och lärande av digitalisering borde sammankopplas direkt med arbetsuppgifterna och arbetsplatsen. 

Arbetskraftsbarometern som publicerats på hösten 2024 påvisar att det största kompetensutskottet bland den finländska befolkningen i arbetsför ålder, oberoende av branschen, har att göra med digitala färdigheter. Enligt Finlands digitala kompass bör man satsa på kunnande inom digitalisering hos små och medelstora företag. Digitalisering genomtränger olika delområden inom affärsverksamhet. Man behöver nya arbetslivsorienterade lösningar inom kontinuerligt lärande som även små och medelstora företag kan delta i. Av arbetsgivarorganisationer genomförde exempelvis Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf år 2024 en undersökning gällande digitala färdigheter och förändringar i teknologin på sina branscher. Undersökningen påpekar att främjande av digitalisering lyckas bäst när arbetstagarnas arbete har planerats på ett sätt som möjliggör lärande och ibruktagande av ny kompetens genom sina arbetsuppgifter. Arbetsgivarna har en betydlig roll i säkerställande av nytt kunnande inom digitalisering.

Källor

Innolink (2024). Selvitys työn ohessa suoritettavista koulutuksista (skols.fi) (på finska). 

Nordic Network for Adult Learning and Aalborg University (2023). The role of lifelong learning for inclusion ­in the digital transformation” – Work life of tomorrow (nll.org). 

Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK ry (2024). Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:laisilla aloilla (sak.fi, pdf) (på finska). 

Statsrådet (2022). Valtioneuvoston selonteko: Suomen digitaalinen kompassi (valtioneuvosto.fi, pdf) (presentationsblad på svenska).

Utbildningens målgrupp

Målgruppen för pilotprojekt som verkställs med understödet är i första hand sysselsatta personer som har ett behov av att utveckla sina digitala färdigheter. Till målgruppen tillhörande personer är sysselsatta först och främst hos små eller medelstora arbetsgivare. 

Utbildningen skall planeras på ett sätt som möjliggör en sysselsatt persons faktiska deltagande i den vid sidan om arbete. Högst 30 % av deltagarna kan vara från samma företag. 

Som studerande till utbildningen som finansieras kan antas en person som har ett sådant behov av kompetens som definieras i statsunderstödsbeslutet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Man skall inte anta sådana personer i utbildningen som redan är examensstuderande på heltid.

I planeringen av studeranderekrytering skall man ta i särskilt beaktande samarbetet med arbetsgivare och hur man når sysselsatta personer vars högsta nivå av utbildning är på grundstadiet.

Vad arbetsgivarsamarbetet går ut på

Nya och innovativa metoder inom arbetsgivarsamarbete bör ingå i de pilotprojekt inom utbildning som finansieras. Med dessa metoder kan man

• förankra samarbetet hos arbetsgivare i planeringen och verkställandet av utbildningen
• hjälpa arbetsgivare med att identifiera kompetensbehov
• få arbetsgivaren att inse att satsningen på kompetensutveckling är till nytta för personalen och affärsverksamheten
• hjälpa med att nå arbetsgivare och utöka arbetsgivarnas medvetenhet om tillgängliga tjänster inom kontinuerligt lärande
• stöda arbetstagare med avläggande av studier vid sidan om arbete
• koppla samman lärandet med praktiska arbetsuppgifter.

Utbildningens innehåll

Målsättningen med utbildningarna är att utöka digitala färdigheter hos personer som är sysselsatta i små och medelstora företag. Med understödet kan man finansiera sådana utbildningsinnehåll som främjar digitalisering och som det finns behov av i arbetslivet. Exempel på utbildningsinnehåll är:

• digital kompetens
• grundläggande färdigheter i användningen av informationstekniska verktyg och mobilverktyg
• kompetens inom artificiell intelligens
• kompetens inom data- och cybersäkerhet
• användning av data
• kunnande inom digital tjänsteutformning
• kunnande inom programvaror
• kompetens inom användning av system och programvaror
• sammanförande av teknologikompetens med kompetens inom affärsverksamhet
• kunnande inom gränsytor
• kompetens inom AR/VR.

Dessutom skall tillräckligt med åtgärder inom vägledning och handledning ingå i utbildningen:

• karriärvägledning och utvecklande av karriärplaneringsfärdigheter
• handledning i lärandekompetens
• identifiering av inlärningssvårigheter och pedagogiskt stöd.

Innehållen för utbildning som regleras av lagen om yrkesutbildning skall följa examensgrunderna för grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Innehållen för utbildning som regleras av yrkeshögskolelagen eller universitetslagen skall redan inkluderas i examen som anordnas vid universitetet eller som tidigare har anordnats som en del av examensutbildning.

Ansökan om finansiering görs via e-tjänsten (sokundertsod.fi, statskontoret). Endast ansökningar som skickats in via e-tjänsten och som anlänt inom tidsfristen för ansökan samt undertecknats av en person som har namnteckningsrätt behandlas. Vid behov kan Skols be om komplettering av ansökan. 

Ansökningar som skickats in per brev, e-post, telefon eller på annat digitalt sätt eller på papper behandlas ej.

Bruksanvisningar för sokunderstod.fi -sidan, identifiering och sökande om understöd för en organisation:

Ansökan om statsunderstöd – Sokunderstod.fi – Statskontoret

Om det inte är möjligt att använda e-tjänsten eller det förekommer tekniska problem med inlämnandet av ansökan skall sökanden ta kontakt med statskontorets kundservice: 

Vid frågor om tjänsten eller tekniska problem:

tuki.haeavustuksia@valtiokonttori.fi

Kundtjänst per telefon må–fr kl. 9–16:

+358 295 50 3760

Ansökan kan inte skickas in via e-tjänsten efter utgången av ansökningstiden. Sökanden ansvarar för att ansökan anländer inom utsatt tid. Beslutet om understöd skickas till sökanden per e-post via e-tjänsten.

Ett informationsmöte gällande ansökan om understöd ordnas den 13 mars 2025 kl. 10–11. Under mötet besvaras frågor som skickats in i förväg eller som ställs under evenemanget. Infomötet ordnas på finska. Du kan anmäla dig till mötet och/eller lämna in en fråga via länken i övre kanten av sidan.

Ytterligare information och rådgivning i första hand från den ansvariga för förberedande av understödet. Observera att din fråga kanske redan har besvarats här: Ofta frågade frågor gällande statsunderstöd (på finska, skols.fi).

Ansvarig för förberedande av understödet: 

Krista Paavola, specialsakkunnig 
+358 295 331 305 
krista.paavola@jotpa.fi 

Antagningsgrunderna

Understöden är diskretionära. Ansökningarna bedöms och jämförs sinsemellan utifrån en helhetsbedömning som tar i beaktande följande kriterier:

Förverkligande av arbetsgivarsamarbetet

• En tydlig ock konkret plan på hur samarbetet mellan den studerande, anordnaren av utbildningen och arbetsgivaren förverkligas ingår i färdplanen.
• Metoderna för att nå arbetsgivare är konkreta och tydliga.

Förverkligande av utbildningen

• Utbildningens innehåll besvarar identifierade kompetensbehov i arbetslivet.
• En konkret plan på hur man möjliggör studier vid sidan om arbete uppvisas.
• Metoderna och kanalerna för studeranderekrytering har definierats på ett ändamålsenligt sätt.
• Handlednings- och vägledningsåtgärderna är professionellt planerade och förverkligas som en del av kompetenstjänsten. Åtgärderna är möjliga att förverkliga med det ansökta understödet.

Skalbarhet

• Sökanden presenterar en konkret plan på hur modellen av arbetsgivarsamarbete sprids för vidare bruk.

Kostnadsberäkning och finansiering

• Dispositionsplanen för understödet är helhetsekonomisk. Betoningarna av understödets nyttjandedelar motsvarar färdplanen. 

Varje delområde bedöms på en skala från 0 till 2 (0 uppfylls ej, 1 uppfylls, 2 uppfylls väl). Kriterierna för arbetsgivarsamarbete viktas dubbelt. Understöd beviljas inom ramen för det planerade anslaget och i princip för de ansökningar som får de högsta poängen i jämförelsen av ansökningar sinsemellan. Regional efterfrågan tas i beaktande i bedömningsskedet. Samma geografiska verksamhetsområde beviljas inte flera understöd med motsvarande innehåll, om efterfrågan enligt Skols bedömning inte är tillräcklig.

 

Minimikrav på beviljande av statsunderstöd

För att understöd kan beviljas, skall ansökan om understöd fylla följande minimikrav. Följande punkter bedöms inte separat, men alla minimikrav bör fyllas i ansökan om understöd.

• Det nuvarande arbetsgivarsamarbetet, samt hur arbetsgivarsamarbetet som verkställs med understödet ytterligare utökar det nuvarande arbetsgivarsamarbetet beskrivs tydligt i ansökan om understöd.
• Samarbetet inom pilotprojektet har förankrats hos verkställande arbetsgivarsamarbetspartner redan under ansökningstiden exempelvis genom intentionsavtal.
• Priset på utbildningen som verkställs med understödet per studerande är högst det maximivärde som definierats i ansökningsmeddelandet.
• Enligt tidtabellen i färdplanen inleder minst hälften av det eftertraktade antalet studerande utbildningen innan datumet för inlämning av mellanredovisningen den 1 december 2025.

Förebyggande av dubbelfinansiering

Anordnaren av yrkesutbildning skall i ansökan om statsunderstöd avväga om den föreslagna utbildningen kan anordnas inom ramen för finansårets målinriktade antal studerandeår. I så fall finns det inga grunder för beviljande av statsunderstöd. 

Skols avväger och kontrollerar tillräckligheten av beviljade studerandeår utgående från statistiktjänsten Vipunens utfallsuppgifter innan betalningen av den andra finansieringsposten och i samband med kontrolleringen av slutredovisningen.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning betalar ut statsunderstödet i två rater. Den första raten betalas efter utgången av tidsfristen för sökande av ändring av understödsbeslutet. Den andra raten betalas ut efter att mellanredovisningarna kontrollerats. Den andra raten betalas ut endast om 50 % av det i understödsbeslutet eftertraktade antalet studerande har börjat studierna innan den 1 december 2025 och ifall projektet har framskridit enligt understödsbeslutet. Den första raten består av 50 % av summan av understödet och den andra raten av 50 % av summan av understödet.

• Understödet får användas endast för ändamål som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet.
• Understödet får användas endast inom den i understödsbeslutet specificerade tidsfristen.

Användningstiden för understödet som beviljas börjar från och med datumet på understödsbeslutet och avslutas senast den 30 juni 2026.

Användningstiden för understödet kan förlängas endast av särskilt vägande skäl.

Verksamheten som finansieras ska vara avgiftsfri för deltagare.

Godtagbara kostnader

Godtagbara kostnader för understödet specificeras i understödsbeslutet och dess bilaga Skols standardvillkor (skols.fi). De faktiska kostnaderna för projektet som beviljats understöd ska följas upp på ett separat kostnadsställe eller på motsvarande separata uppföljningsställe i bokföringen.

Mottagaren av understöd är förpliktad att konkurrensutsätta upphandlingarna enligt förfarandet som beskrivs i Skols standardvillkor. Skols rekommenderar att en inledande förfrågan skickas till minst tre anbudsgivare innan beslutsfattande ifall upphandlingens värde underskrider 30 000 euro (mervärdesskatt 0%). I regel skall alla upphandlingar till belopp av över 30 000 euro (mervärdesskatt 0%) konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) skall iakttas i samband med upphandlingar som överskrider de nationella tröskelvärden för upphandlingar (oftast 60 000 euro).

Skyldighet att meddela om utbildningsutbudet som finansieras med statsunderstöd

Mottagare av statsunderstöd ska publicera uppgifterna om utbildningen som finansieras i Studieinfo-tjänsten.

Skyldighet att spara in uppgifter angående utbildningar i informationsresursen, att rapportera om studerandeuppgifter och att samla in studeranderespons

Anordnare av yrkesutbildning och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet ska föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning (KOSKI).

Högskolor skall föra in uppgifterna om studierätt och prestationer i Högskolornas nationella informationsresurs (VIRTA).

Mottagaren av understöd ska rapportera de av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning fordrade uppgifterna om studerandena i början av utbildningen samt samla in respons från studerandena genom Skols studeranderapporteringssystem.

Material som producerats med understödet och spridande av alster för vidare bruk

Creative Commons BY -typisk (ursprunglig författare ska uppges) eller motsvarande nyttjanderätt ska beviljas till material som uppstår inom ramen för tjänsten som understöds av Skols. Mottagaren av understöd ska göra materialet tillgängligt för allmänheten på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi).

Utredningsskyldighet och återbetalningsskyldighet

En utredning av hur projektet som beviljats statsunderstöd framskrider ska lämnas in (mellanredovisning). En utredning av hur projektet förverkligats och hur statsunderstödet använts (slutredovisning) ska lämnas in senast vid det datum som anges i understödsbeslutet. 

Mottagaren av understöd är skyldig att utan dröjsmål på eget initiativ betala tillbaka ett understöd eller en del av ett understöd samt eventuell dröjsmålsränta om understödet inte kan användas på det sätt som anges i understödsbeslutet.

Understödet kan inte ha använts på det sätt som anges i understödsbeslutet ifall antalet studerande som tagit emot studieplats eller som slutfört utbildningen betydligt avviker från det i understödsbeslutet avsedda antalet studerande. Understöd ska återbetalas utgående från det eftertraktade antalet studerande i följande fall:

• Ifall antalet studerande som tagit emot studieplats (personer som inlett utbildningen) betydligt avviker från det i understödsbeslutet angivna eftertraktade antalet studerande (under 75 %)
• Ifall under 50 % av det i understödsbeslutet angivna eftertraktade antalet studerande slutför den planerade tjänsten (personer som slutfört utbildningen)
• Ifall antalet personer som tagit emot studieplats är färre än det i understödsbeslutet angivna eftertraktade antalet studerande skall understöd återbetalas, om under 50 % av dem som tagit emot studieplats slutför den planerade tjänsten.
• Som en person som inlett utbildningen beräknas en person som tagit emot en sådan studierätt som är inskriven i Skols finansieringskällkod.
• Som en person som slutfört utbildningen beräknas en person som tagit emot en sådan studierätt som är inskriven i Skols finansieringskällkod och som i studieregistret har en prestation inskriven i motsvarande finansieringskällkod över målinriktade studier.

Understöd ska återbetalas enligt beräknad enhetskostnad (beviljad summa av understöd dividerat med antalet studerande som angivits i beslutet) multiplicerat med det oförverkligade antalet studerande och eventuell dröjsmålsränta. Antalet studerande i procentkalkylen avrundas sedvanligt till heltal (halva studeranden avrundas uppåt). Beräkningen av beloppet på understöd som återbetalas grundar sig på faktiska antal studerande.

I gemensamma projekt mellan flera aktörer kan statsunderstöd beviljas till en mottagare som i enlighet med statsunderstödslagens 7 § 3 moment kan vidarebefordra understödet eller en del därav för användning av en annan aktör för ett syfte som överensstämmer med beslutet om statsunderstöd. I så fall ska tillstånd för vidarebefordrande av understöd ingå i beslutet om statsunderstöd. Innan vidarebefordrande av statsunderstöd ska mottagaren av understöd ingå avtal om användningen av, tillsynen av användningen av och villkoren för statsunderstödet med aktören/aktörerna som genomför verksamheten eller projektet (den som understödet vidarebefordras till). 

Aktören som understödet vidarebefordras till ska ha utbildningsformenlig och laglig behörighet att anordna utbildning som finansieras med vidarebefordrat statsunderstöd. På antagning av studerande och behörighet för studier tillämpar aktören som understödet vidarebefordras till det som stiftats i lagen om utbildningen i fråga. Mottagaren av det vidarebefordrade understödet är ansvarig för sparande av uppgifter gällande utbildningen i informationsresurserna. 

Mottagaren av understöd är ansvarig för rättsenlig användning av understödet även beträffande vidarebefordrat understöd. Mottagaren av statsunderstöd skall redovisa för användningen av statsunderstödet även beträffande vidarebefordrat understöd.

Villkoren för användning av statsunderstödet beskrivs noggrannare i Standardvillkor för statsunderstöd som beviljas av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.